H&M:s tortyr – del 2

David Bonnier, försäljningsdirektör på SF Media, tog sig tid att svara på mitt mail om H&M:s plågsamma försök till en lååång reklamfilm som just nu rullar på biograferna:

Jag beklagar att din biokväll blev förstörd. Vi har tagit del av en del reaktioner på H&Ms reklamfilm. Några har uttryckt att den upplevs som lång medan andra tycker att den är välgjord och underhållande. SF Media har ju inget med själva utformningen av reklamfilmen att göra men vi granskar all reklamfilm som sätts upp på våra dukar.

På SF Media är vi sammanlagt 23 personer anställda och merparten av dessa brukar delta då vi varannan vecka visar nya reklamfilmsblock. Reaktionerna här internt var positiva även vad gäller H&Ms grepp att producera en längre film.

Så långa filmer är inte ett ofta återkommande fenomen men vi utvärderar naturligtvis publikens reaktioner på reklaminslagen. Vad gäller H&Ms film så har den varit uppe för kort tid för att kunna göra någon generell bedömning. Men klart är att annonsörer som tidigare gjort ett ambitiöst arbete med längre filmer också fått uppleva ett positivt gensvar från
merparten av biopubliken.

Vad gäller reklamfilm i övrigt på biografer, så kan vi konstatera genom de återkommande marknadsundersökningar som vi genomför att bioreklam upplevs som en del av underhållningen vid våra kunders biografbesök.

Vi har inte för avsikt att ta bort reklamupplevelsen för våra biobesökare. Däremot tar vi tacksamt emot synpunkter på hur hela pree show inklusive trailer uppfattas för att vi på bästa sätt skall kunna fortsätta vårt kontinuerliga arbete med att förbättra bioupplevelsen.

Med vänliga hälsningar
David Bonnier

REKLAM ÄR BÄST FÖRE FILMEN

Givetvis är det en självklarhet att SF inte själva producerat reklamfilmen, men de har tagit emot vad som säkert är en stor summa pengar för att visa den. Att 23 personer inte skulle ha haft några som helst invändningar mot visandet av filmen tolkar jag som att de endast tittat på siffrorna på checken – inte på reklamfilmen i sig.

Marknadsundersökningarna som visar på att reklamfilmerna uppskattas av publiken är kanske inte så svåra att förstå. Skärmen där framme visar rörliga bilder medan folk sätter sig tillrätta och småpratar lite innan filmen börjar. Klart att det är uppskattat. Eftersläntrarna är också tacksamma då de inte skymmer själva filmen när de tvingar upp en ur ens säte för att de har en plats i andra änden av raden.

H&M:s film är dock inte en del i den positiva ”reklamupplevelsen”. När den visades, och bara fortsatte och fortsatte, hördes strax spridda hånskratt i publiken. De tilltog i styrka i samma takt som wailandet i filmen ökade i volym. Vid reklamens efterlängtade slut hördes uppmaningar till bojkott av H&M. Inte direkt den positiva respons som både H&M och SF vill ha.

Vad ska då SF göra?

  1. Så fort det är möjligt dra bort H&M:s reklamfilm från förföreställningen.
  2. Vidareutveckla satsningen på lokal reklam, det är ett bra initiativ.
  3. Kör en slideshow redan innan förföreställningen, billiga reklamplatser för lokala småföretag.
  4. Ställ krav på reklamfilmerna. Exempelvis kan man kanske begära att reklamfilmer som visas på bio inte får visas på TV, och vice versa.

Fyra konkreta förslag som kanske kan förbättra reklamupplevelsen på bio, utan att förstöra själva besöket. Man är ju faktiskt där för att se en film.

FILMEN EFTER REKLAMEN ÄR BÄTTRE

/Fred

Det här inlägget postades i Media. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till H&M:s tortyr – del 2

  1. Fredrik skriver:

    Det finns självklart de som är intresserade att se välproducerad reklam.. jag är en av dem,
    att david chapelle ska få möjlighet att visa vad han går för är en självklarhet.. att filmen
    i fråga är lång är ju bara ett plus. Den är underbar.. Jag tror att många av framtidens
    konstnärer finns i reklambranchen. bekämpa den dåliga reklamen istället och fram med genier som
    chapelle..

  2. Fred skriver:

    Det fanns inget konstnärligt med den reklamfilmen. Den såg ut som en ordinärt humorlös Christina Aguilera-video, av vilka han har regisserat flera. David LaChapelle har sina ljusa stunder, men detta var inte en av dem. Då är jag mer intresserad av hans ”Rize” – ett definitivt steg i rätt riktning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *