Så vinner man ett val

Jan Eliasson - utrikesministerJan Eliasson – Sveriges utrikesminister.

Göran Persson har gjort ännu ett otippat val – jag visste inte ens att Eliasson var sosse. Men en tidig reflektion är nog att Persson har gjort ett säkert val – ett val som med stor säkerhet ger honom valseger i höst.

I de viktiga utrikesfrågorna, vem har den borgerliga alliansen som kan mäta sig med Eliasson. Alliansens arbetsgrupp för utrikesfrågor leds av Gunilla Carlsson (m) och de andra partiernas ledamöter är Cecilia Malmström (fp), Anders Wijkman (kd) och Agne Hansson (c). Jag måste erkänna att mitt namnsinne inte är det bästa, men jag har aldrig hört talas om någon av dem. Vilka var det nu igen?

Idag, när utrikesfrågorna alltmer tagit en större plats i det offentliga samtalet, kommer Jan Eliasson att visa sig vara en styrka hos Socialdemokraterna. Yrkesdiplomat sedan 60-talet har han redan stor internationell erfarenhet och ett stort nätverk. Särskilt viktigt är nog att han varit Sveriges ambassadör i USA mellan 2000 och 2005, och att han sedan suttit som ordförande vid FN:s Generalförsamling.

Min gissning är att Göran ”Buffeln” Persson sitter kvar en mandatperiod till – oavsett vad man tycker om honom. Och han har Eliasson att tacka för valsegern. Tillbaka till ritbordet för Alliansen.

Det här inlägget postades i Politik, Sverige. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Så vinner man ett val

  1. Magnus skriver:

    Cecilia Malmström och Anders Wijkman tillsammans kan …gunga gungbräda med Eliasson 😉

  2. Magnus skriver:

    Du överdriver en utrikesministers posts betydelse
    för hur svensken röstar. Jag tror att den är minimal
    (promillen). Eliasson är inte heller särskilt spännande
    och kommer int att attrahera många som anser att
    sossarna är för stela och byråkratiska!

    Och i övrigt kan som sagt alliansen ta det lugnt. Att S
    vill förbjuda arbetsgivare att avskeda, och att
    anställning är livstids försörjningsgarantivilket driver
    upp arbetslösheten (för de mer utsatta) samt att man
    är lika rigida med att alla ska förbereda sig för
    högskolestudier, så att 20-30 procent på många häll
    inte får en gymnasieexamen samt att skolan och
    elevers kunskaper havererat i det stora hela i
    grundskolan, det är bara två mycket klara anledningar
    varför svenska folkets förtroende i höst inte kommer
    att ligga hos S.

  3. Fred skriver:

    När det är det svenska folket som avskedas utan livstids försörjningsgaranti är jag inte lika säker. Varför rösta bort något som är så bra för en? Det gäller för Alliansen att övertyga svenskarna om att det är bra för dem att arbetsgivarna lättare kan avskeda dem, eller att när de väl blir avskedade så kommer de att ha så lite pengar att de måste ta vilket jobb som helst. Alliansen gör det inte lätt för sig. Sossarna vet hur man vinner rösterna – oavsett om man anser att de har rätt i princip, eller inte.

    På samma sätt är det inte lätt för Alliansen att övertyga folket om att det är bra för dem att deras barn inte får samma möjligheter att läsa på högskolan som alla andra. Åter igen – oavsett vad man själv tycker i frågan.

    Sen är det möjligt att jag överdriver utrikesministerposten, men med tanke på hur stor plats Leila Freivalds tog de senaste månaderna verkar det inte helt otroligt att det faktiskt spelar en roll.

  4. Magnus skriver:

    ”När det är det svenska folket som avskedas utan livstids
    försörjningsgaranti är jag inte lika säker.”

    1) Jag talade inte om dem som har arbete. Dessa behåller arbetsgivarna
    om de gör ett behövt jobb, och vilken självkänsla har en person som
    önskar ägna sitt liv åt att _passivt_ ta emot lön hos en
    arbetsgivare som en gång anställt denne men inte längre har behov
    av den kompetens som anställningen innebär? Det är ju förnedrande,
    och det är bättre att människor är rörligare i sitt arbetsliv (på
    arbetsmarknaden) än att endast ha ett livstidsjobb! (Du kanske inte
    gillar marknader heller? (Arbetsmarknader.) Vad vet jag?)

    Argument är även följande två:

    2) Över 30 procent av de tjejer mellan 19 och 25 som inte har
    gymnasieexamen är arbetslösa. Cirka 20 procent av killar i
    samma ålder och belägenhet. (Det är ju i dag över 20 procent
    som inte klarar gymnasiestudierna.) Ungdomsarbetslösheten
    i de europeiska länder som har en rigid arbetsmarknad är
    på mer än 20 procent.

    3) Svenskarna tror att det först och främst är svårigheten
    för arbetsgivare att avskeda samt regleringar som bidrar till
    att behålla en hög arbetslöshet.

    Det sista argumentet ovan säger att svenskarna vill ha mindre
    av fastlåsning inom ramen för lagen om anställningsskydd (LAS)
    och det första och det andra argumentet ovan visar vad
    svensken inser beträffande lagens rimlighet i ett mikro-
    respektive ett makroperspektiv.

    Jag upprepar din grundtes: ”När det är det svenska folket som
    avskedas utan livstids försörjningsgaranti är jag inte lika säker.”

    Det visar sig empiriskt — och finns gott och lättbegripligt teoretiskt
    stöd för — att det arbetsgivare vågar anställa i mycket högre
    utsträckning om dessa inte tvingas att försörja en nyanställd på
    livstid, vilket alltså är detsamma som att det skapas massor av
    nya arbeten. Men du har fel när du påstår att arbetsgivare skulle
    göra sig av med personal. De kan redan i dag oftast göra sig av med
    personal som de inte älängre behöver, men för småföretag är reglerna
    dock bekymmersamma och blir alltmer verklighetsfrämmande; många
    företagare vägrar att låta dem de inte redan känner mycket väl
    komma in på arbetsmarknaden och utestängningseffekterna av LAS
    drabbar således framför allt dem som redan lider av segregation.

    Jag skrev en kort snärtig

    bloggpost (till skillnad från denna kommentar)
    om hur Liza Marklund argumenterar emot LAS!

    Beträffande utbildningspolitiken, så menar jag inet att vissa
    inte ska få möjlighet att läsa på högskolan, men att man ska
    få möjligheten att gå en yrkesgymnasial utbildning som inte
    har allt det universitetsförberedande innehåll(ämnen/ämnesstoff
    som exempelvis en teoritisk ekonomisk gymnasielinje har. Det
    skulle innebära att de ofta mer elelr mindre skoltrötta som
    väljer en yrkesutbildning på gymnasiet får en chans att
    examinera den utbildningen, vilket de inte får med sossarnaas
    politik (att 100 procent ska ha examinerat universitetsförberedande
    studier). I dag har man inget svar på vad man tänker göra åt
    att sådär 30 procent av elever på många program inte når en
    esamen. Man tvingar de omotiverade som inte klarat examen att
    frtsätta som an andra klassens ung medborgare på individuella
    programmet eller komvux, men det har de ju inte motivation till
    och misslyckas oftas även där. Utslagnings-politik alltså!

    Det är då bättre att låta dem som gått yrkesgymnasium och är
    motiverade att bli akademiker att ta de kompletterande kurser
    på KOMVUX som de behöver. Det skulle inte vara något större
    bekymmer för de elever som vill göra en resa som studenter!

    Notera att jag har ett allternativ som löser de problem som
    finns med att de som väljer yrkesutbildning och vill bli
    akademiker faktiskt får möjlighet till det! Detta är den bättre
    borgerliga politiken som står i kontrast till en socialdemokratisk
    politik. En S-politik som både bränner resurser, självkänsla samt
    livslust och kvalitet inom skolans verksamheter.

    Du skev: ”På samma sätt är det inte lätt för Alliansen att
    övertyga folket om att det är bra för dem att deras barn inte
    får samma möjligheter att läsa på högskolan som alla andra.
    Åter igen – oavsett vad man själv tycker i frågan.”

    Jag har gett ett bra motiv, och jag är övertygad om att svensken
    tänker likadant i denna fråga, som är en fraåga där man också
    lätt kan se vad som är fel och hur man kan komma tillrätta med
    dessa fel.

    Att du skriver att alliansen ”oavsett vad man tycker i frågan
    inte kan motivera varför alla ungdomar som inte är teoretiker och
    därför alltid kommer att vara underkända på gymnasienivå inte ska
    få högskolebehörighet, visar ju både på ett enorm irrationell tro på
    din ståndpunkt och en arrogant ovilja att ens ha ambitionen att
    argumentera för den situation som dagens skola befinner sig i.

    Om man talar normativt för några andra än sig själv och samtidigt
    påstår att det inte finns några argument för andra uppfattningar än
    ens egen ”oavsett vad man tycker i frågan”, då är man arrogant.

     

     

  5. Magnus skriver:

    Hoppsan det avslutande länk-taggen missade jag.

  6. Fred skriver:

    Fixade länk-taggen på ditt inlägg – kort och snärtigt som det var…

    Jag förstår Alliansens ståndpunkter i frågorna, och jag tror att de är övertygade i sina ståndpunkter. Jag menar bara att de är underdogs – de är ännu inte i regeringsställning det är upp till dem att övertyga en majoritet av de svenska väljarna att deras lösningar är de bästa. Det är min grundtes – oavsett vad jag, du Magnus, eller någon annan tycker i frågorna.

    Jag benar lite i ditt inlägg och ställer lite frågor:

    1) Jag är inte lika säker att rörligheten på arbetsmarknaden är så tilltalande för arbetstagarna – att arbetsgivarna ser positivt på det är självklart. Generellt sett gillar jag marknader – Kiviks är sommarens höjdpunkt.

    2) Att göra det lättare för arbetsgivare att anställa folk – med eller utan utbildning – ser jag bara som något positivt.

    3) Att göra det lättare att avskeda folk, hur minskar det arbetslösheten? Jag förstår inte riktigt den tanken. Sen, hur vet du vad svenskarna tycker i den frågan?

    Vilka jobb finns där arbetsgivaren måste försörja någon på livstid? Det måste jag ha missat på arbetsförmedlingen när jag var arbetslös senast.

    Det lilla jag vet om LAS så innebär den att arbetsgivaren måste ha en skälig grund till avsked, och ålder och sjukdom är inte skälig grund – vilket mycket väl kan innebära att ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, men det tror jag inte åtgärdas genom att göra det enklare att avskeda folk (och vad innebär det – UTAN skälig grund?). Om man dessutom frångår ”sist in, först ut” ökar väl förtidspensionerna eller ”äldrearbetslösheten” istället. Om LAS på något sätt bidrar till segregationen, bör det åtgärdas genom att göra det enklare att anställa folk.

    När det gäller utbildningspolitiken föreslår jag följande:

    Återinför två-åriga program – yrkesförberedande sådana – med ett möjligt påbyggnadsår som strävar till förberedelser inför högskolestudier. Om det löses genom KOMVUX eller på annat sätt spelar ingen roll.

    Det senare ser jag inte som särskilt borgerligt eller socialdemokratiskt – bara sunt förnuft. Sossarna har jag inte haft förtroende för på utbildningsområdet sedan kommunaliseringen av skolan – då var Göran Persson skolminister. Men jag säger det igen – det är upp till Alliansen att övertyga det svenska folket, inte bara de redan övertygade, att deras alternativ är bättre.

    När det gäller utbildningspolitik är jag inte arrogant – jag är lärare – oavsett vad du tycker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *