Freds amerikanska valskola – del 3

Det kan verka lite konstigt att jag inte postar denna delen förrän nu, men den innehåller lite tankar kring krafterna som påverkade valet och som med stor sannolikhet kommer att påverka nästa val. Det är lätt att hata USA utifrån den politik som de styrande i landet för. Hatet visar dock inte alltid en förståelse för hur det amerikanska folket blivit som det blivit. Vi talar om krafter som går djupt i den amerikanska folksjälen och jag hoppas att jag här kan uppbringa lite mer förståelse för det amerikanska folket.

I december 1620 landade fartyget Mayflower vid Plymouth Rock i New England i vad som idag är Massachusetts. Ombord befann sig 102 passagerare som var flyktingar från England som via Holland hade flytt från religiösa förföljelser. De kallade sig själva puritaner och kom senare att bli kända som pilgrimer.

De kom ursprungligen från England där de var en utbrytargrupp ur den anglikanska kyrkan. De protesterade mot de otillräckliga reformerna inom den anglikanska kyrkan. Det var ju så att den anglikanska kyrkan brutit med den katolska under 1530-talet, egentligen bara för att Henry VIII ville skaffa sig möjligheten att skilja sig, vilket han inte hade under den katolska kyrkan. Henry lärde sig sedan att utnyttja även andra möjligheter att bli av med sina sammanlagt sex fruar (han skiljde sig från två, högg huvudet av två, en dog i barnsäng, medan den sista överlevde honom med drygt 40 år). I vilket fall som helst så fortsatte kraven på reformer under 1500-talet och puritanismen växte sig relativt stark (så stark att de under några decennier lyckades förbjuda teater i England). Det anglikanska etablisemanget vände sig framför allt mot puritanernas predikningar som inte följde någon bok, utan kunde handla om vad som helst. Deras förkärlek för dessa, ganska långa, predikningar gav stort utrymme åt starka personligheter som med talets gåva kunde skaffa sig dedikerade anhängare.

I början av 1600-talet flydde en grupp puritaner från England till Holland, under ledning av John Carver. De var i princip förföljda i hemlandet av den anglikanska kyrkan som inte längre såg med så blida ögon på puritanernas seperatiströrelse. Gruppen bestämde senare att de skulle flytta till det nya landet i väster och de hyrde the Mayflower för att ta dem dit.

Väl i Plymouth, Mass., hade de en sträng vinter framför sig och många dog av köld och svält. Det kommande året kunde de överlevande dock börja odla växter och de hade nära förbindelser med irokeserna, deras indiangrannar. Den första skörden under deras första år i Amerika firades på hösten 1621: Thanksgiving. Några årtionden senare var kolonin i Plymouth 10.000 man stark.

Puritanernas religiositet var ganska strikt och de hade ett starkt inslag av calvinismen som trodde starkt på predestinationen – att Gud redan i tidernas begynnelse bestämde vilka som skulle frälsas och vilka som skulle förtappas. Denna förutbestämmelse tog sig uttryck i flit och framgång. Dessa höga ideal hos calvinisterna kan vara en orsak till att näringslivet i de länderna blomstrade. Precis som Calvin betraktade puritanerna hela bibeln som lag och gjorde ingen åtskillnad på Gamla och Nya Testamentet.

Att vara släkt med de ursprungliga puritanerna är väl den amerikanska motsvarigheten till att vara släkt med Gustav Vasa. George W. Bush är en av de presidenter, av åtta, som är/har varit släkt med passagerare på the Mayflower: Francis Cooke och John Howland på pappas sida (ytterligare en av de åtta presidenterna) och Henry Samson på mammas. Andra berömdheter som har/hade släktningar på the Mayflower är: Marilyn Monroe, Humphrey Bogart, Orson Welles, Clint Eastwood, bröderna Baldwin, Richard Gere och Hugh Hefner.

Den renodlade puritanismen finns inte kvar, men oavsett om man är släkt med puritanerna eller inte, så går det inte att komma undan det faktum att de haft ett avgörande inflytande på USA:s religiositet. De var de första i en lång rad människor som sökte sig till USA på grund av religiösa förföljelser eller andra bekymmer. De följdes av kväkarna, judarna, mormonerna, katolikerna, metodisterna, evangelisterna, lutheranerna, samt troligen en och annan satanist.

Förhållandet till religionen utvecklades annorlunda i USA jämfört med Europa, ungefär som djurlivet utvecklades annorlunda på Galapagosöarna jämfört med Sydamerika. Även om USA är en sekulär stat, med stark åtskillnad mellan stat och kyrka, så används Gud ofta, på sedlar, i presidenttal och på domstolsväggar. Religionen genomsyrar USA så till den milda grad att även om landet försöker vara sekulärt så går det inte.

Den religiösa utvecklingen måste dock kopplas ihop med en annan utveckling: expansionen västerut. Under de första trehundra åren av dess existens så har Gränslandet, the Frontier, rört sig västerut och USA har växt. Människorna som kom från Europa åkte till Amerika för att skapa sig nya liv, och amerikaner som inte var nöjda med sina liv på östkusten kunde enkelt flytta västerut för att göra det samma.

Denna geografiska mobilitet har tillsammans med puritanernas ideal om flit och framgång gett upphov till the American Dream. Trivs du inte i tillvaron kan du alltid flytta någon annanstans, starta om, och genom flit kommer du att nå framgång. Givetvis leder detta också till att USA utvecklat den starka individualismen: Själv är bäste dräng; Du är mästare över ditt eget öde. Det har också lett till att kollektiva rörelser som fackföreningar och socialistiska rörelser har haft svårt att växa fram i USA. Skillnaden mot oss i Europa blir då ganska tydlig.

The American Dream är fortfarande en stark kraft i det amerikanska samhället. Det finns en social mobilitet i USA som underlättar både klättringar uppåt i den samhälleliga hierarkin och snabba rutschar nedåt. Detta gäller framför allt inom medelklassen, till vilken 80 % av amerikanerna räknar sig.

Hoppas detta har klargjort lite grann om varför amerikanerna röstar som de gör. Skyll på de kalkonslaktande pilgrimerna på the Mayflower.

/Fred

Det här inlägget postades i USA. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *