Bryt vågorna i skoldebatten

[tag]Skoldebatt[/tag]en rasar vidare på alla fronter. Politiker skriker så att de spricker för att bli hörda och de har god tillgång till pulpeterna. Lärarna syns i marginalerna av debatten. Eleverna är osynliga. Just nu verkar bollen ligga på vänsterkanten:

[tag]Lars Ohly[/tag] skriver i en debattartikel i DN om Vänsterns syn på [tag]skolpolitik[/tag]en – både regeringens förda och partiets egna. Av borgerliga skribenter kommer detta att tolkas som en avbön (och hur många kommer inte att använda klichén ”sen ska syndaren vakna”). Av vänsterskribenter kommer detta att tolkas som en omvärdering och ett nytänk. Det är varken eller. I stort sett har Ohly en sund syn på vad den svenska [tag]skola[/tag]n bör fokusera på, men en viss DDR-romantik sätter in när han diskuterar friskolor. Varken avbön eller nytänk, men ett välkommet inlägg i debatten.

Om Vänsterpartiet väljer opposition, så väljer Socialdemokraterna att böja sig för Alliansen. Som rapporterats i media, väljer [tag]Mona Sahlin[/tag] att på sitt partis framtidsdagar låta precis som [tag]Jan Björklund[/tag]:

  • Tidigare betyg
  • Fler nationella prov
  • Längre skoldagar

Som Björklund själv säger:

De vill ingenting själva utan förhåller sig bara till ett antal reformer som vi planerar.

Socialdemokraterna visar i alla fall vilja till kompromiss – ett av det svenska språkets vackraste ord – även om de väljer att kompromissa på Alliansens villkor. Alliansen, å sin sida, väljer att inte vika en tum på sin inslagna linje, som skulle kunna beskrivas som dogmatisk – ett inte lika vackert ord.

Om den svenska skolan någonsin ska bli kvitt sina problem (verkliga och inbillade) måste det ske en bred överenskommelse om hur den ska se ut. Det går inte att ha en ny skolreform vart fjärde år. Det går inte att ha en skolreform som knappt hälften av svenska folket ställer sig bakom. Det går inte att ha en skolreform på ett marginaliserat partis villkor.

Ge oss kompromisser! Ge oss överenskommelser! Ge oss samförstånd! Ge oss en skola som kan tåla tidens tand.

Det här inlägget postades i Politik, Skola, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Bryt vågorna i skoldebatten

  1. Martin Sandberg skriver:

    jo, så sant så sant, så jag kunde nästan sagt detsamma själv! Snälla kom överens över blockgränsen! Fråga lärarna! Fråga eleverna! Kolla hur de gör som lyckas! Framförallt: hur gör de i Finland?

  2. Fred skriver:

    Ja, efter Jokela är det svårt att på något sätt framhålla det finska skolsystemet som särskilt lyckat… Inte omöjligt, kanske, men svårt…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *