En runda betyg till

Jag har fortfarande inte beslutat mig när det gäller tidigare [tag]betyg[/tag] eller inte. En undersökning från Sifo visar emellertid att 71 % av svenska folket vill ha [tag]tidigare betyg[/tag] (enligt Rapport) och då är jag villig att böja mig för majoriteten. Men jag vill gärna veta varför folk vill ha betyg.

Enligt ett par [tag]elever[/tag] i inslaget skulle tidigare betyg leda till att man vet var man ligger och att man vet vad man behöver jobba på. Den graderande och värderande funktionen av betygen förstår jag. Man mäter kunskapsnivån som en elev har uppnått efter en avslutad uppgift/kurs och sätter en siffra eller en bokstav på det. Detta är moroten – man vill upp till högre nivåer, därför jobbar man hårdare. Som [tag]lärare[/tag] är detta den lätta biten – man håller i MVG:t, prispokalen, lockar med det, och det finns inget mer tillfredställande i yrkesrollen än att få sätta ett högt betyg på en elev man vet har arbetat hårt för att uppnå sina kunskaper. Här förstår jag de 71 procenten.

betygsdokument.jpgMen samtidigt finns det inget svårare än att sätta låga betyg. En elev i inslaget uttrycker rädsla för att tidigare betyg skulle leda till större press. Inte bara på eleverna kan jag tillägga. Det är hjärtslitande att sätta ett IG. Det spelar egentligen ingen roll hur gammal eleven är, på ett papper står det nu att elevens kunskapsnivå inte är godkänd. H*n når inte upp till grundläggande krav i ett ämne, och bedömningen går inte att överklaga. För vissa elever är en låg kunskapsnivå samma sak som ett lägre människovärde. Detta är piskan, och precis som sin bildliga motsvarighet så skadar ett lågt betyg eleven – det är jag fullständigt övertygad om. Ett lågt betyg är inte stigmatiserande i alla fall, men om det bara är så i några få fall, så är det några få fall för mycket. Här förstår jag inte de 71 procenten.

Eleverna jag arbetar med har bara en sak i sikte när det gäller betygen – att komma in på rätt utbildning på hög[tag]skola[/tag]n. Då är betygen både en morot och en piska – men framför allt är de ett urvalsinstrument. Och jag är inte helt säker på att en betygspoäng bäst reflekterar vem som är lämplig att gå på vissa högskoleutbildningar.

Morot. Piska. Urvalsinstrument. Likvärdig bedömning av kunskap. Är någon av de anledningarna egentligen en bra orsak till att ha betyg över huvud taget? Enligt Sifo vill 71 procent ha tidigare betyg, men undersökningen besvarar inte frågan: Varför?

Så länge vi har ett betygssystem så kommer jag att arbeta efter det, men jag kommer inte alltid att veta varför. Det är väldigt synd på något som är så livsavgörande för många av våra elever.

Det här inlägget postades i Skola, Sverige och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En runda betyg till

  1. Gambleputti skriver:

    Konstigt att man aldrig ser någon sifoundersökning om vilken medicin läkare ska skriva ut.
    Men när det gäller läraryrket är forskare och yrkesutövare tydligen inte pålitliga så då måste man fråga folket.

    Tråkigast är att de som vill sätta mer betyg och tidigare betyg oftast inte kan svara varför utan flyter ut i att då vet man var man ligger.

    Eller är det så illa att majoriteten av lärarkåren är så dåliga på att hjälpa eleverna att se sitt eget lärande och/eller förmedla vad de ser för framsteg och kunskapsutveckling att det måste till betyg för att göra det.

    Jag tror förvisso att det inte är så illa, utan sanningen ligger någonstans i mitten. Lärare är bra på att hjälpa eleverna till denna insikt, men det når inte fram till föräldrarna som vill ha något enkelt och mer konkret för att mäta sina barns framsteg.

  2. Svante skriver:

    Att man frågar folket om vad de tycker och inte bara experter är en av konsekvenserna av att leva i en demokrati. Det får vi alla stå ut med, inte bara lärare. Här har SIFO till exempel frågat svenska folket vad de tycker läkarna bör respektive inte bör göra:http://www3.ur.se/Veteran/templates/ArticlePage____3698.aspxMen visst, tänk vad praktiskt det vore om man struntade i det och bara lyssnade på experterna i stället. Då hade vi kunnat fortsätta bygga ut kärnkraften undet 70- och 80-talet, gått in i EU och EMU utan en massa jobbiga folkomröstningar osv…(OBS. Sista stycket är ironi!)

  3. Gambleputti skriver:

    Svante// Nu var det inte sifoundersökningarna i sig jag hade synpunkter på utan mer att media ibland tenderar att låta folket bli experter när det gäller skolfrågor, något de inte skulle göra om det handlade om läkare.
    När jag läser min kommentar idag så ser jag att det inte framgår så tydligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *