Blir du lönsam, lille vän?

De lokala kurserna och inriktningarna försvinner. Utbudet och valfriheten minskar. Möjligheterna att få specialutformade eller reducerade program reduceras. Medierna rapporterar om [tag]gymnasieutredningen[/tag] från regeringen.

Skolminister [tag]Jan Björklund[/tag] vill framför allt bli av med avarterna, hobbykurserna, och han exemplifierar det med Vinkunskap och Skidakrobatik. Den förstnämnda kursen kanske är bra för blivande kockar, den andra kursen kanske för framtida skidinstruktörer, men om skolministern bedömer dem som avarter så är det säkert så.

Lokala kurser kommer i framtiden endast få starta, under en två års prövoperiod, om det finns ett dokumenterat behov från det lokala näringslivet. Gymnasie[tag]skola[/tag]n ska bli lönsam och endast tillgodose den lokala industrin.

Möjligheten att utforma kurser lokalt har kanske gått över styr, vad vet jag, men nog verkar det som om gymnasieutredningen klappar gymnasie[tag]elever[/tag]na lite nedlåtande på huvudet. Valfriheten ska minska för att annars väljer eleverna bara kurser som är slappa och inte ger någon samhällsekonomisk fördel. Eleverna är inte kapabla att ta så viktiga beslut och om de kan så försöker de överlista systemet av betygstaktiska skäl.

Jag tycker nog att valfriheten inte alltid är till godo, men mest för att valfriheten stressar eleverna till att välja kurser som kan ge dem fördelar på högskolan – ofta ganska krävande kurser som gör att de inte kan lägga det tyngsta krutet på de kurser som faktiskt krävs för att komma in.

När valfriheten på [tag]gymnasiet[/tag] minskar, ökar trycket på eleverna att välja rätt program från början. När möjligheterna till individuella, specialutformade eller reducerade program dessutom tas bort, minskar felmarginalerna ytterligare. Yrkesvalet kommer tidigare och tidigare. Jag tror inte det är en positiv utveckling. Men vad vet jag – jag visste inte vad jag ville bli förrän jag var 27 år gammal.

Det här inlägget postades i Politik, Skola, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Blir du lönsam, lille vän?

  1. David skriver:

    Om man inte vet vad man vill bli är det bästa man kan gör att läsa Natur, inte att läsa nån sorts flumprogram. Flumprogrammet begränsar dina framtida val medan Natur lämnar så många dörrar öppna som möjligt.

  2. Mikael skriver:

    ”När valfriheten på gymnasiet minskar, ökar trycket på eleverna att välja rätt program från början.”

    Va? Hur kommer du fram till det? Färre val och en bredare gemensam bas måste väl innebära _mindre_ tryck på eleverna att välja rätt?

  3. Fred skriver:

    David: Vad är ett flumprogram? Har det med narkotika att göra?
    Mikael: Färre val behöver inte nödvändigtvis betyda en bredare bas. Det kan mycket väl innebära att programmen blir mer profilerade med minskad valbarhet som följd. Utredningen, som kan hittas här, föreslår att de valbara kurserna ska tas bort och ersätts av ”programfördjupning”, samtidigt minskar de individuella valen till 200 poäng. Om man har valt det naturvetenskapliga programmet så minskar möjligheten att bredda sin utbildning med humanistiska kurser. Som elev måste man alltså vara än mer säker på vad man vill bli när man söker till gymnasiet.

  4. Johan skriver:

    Det är ytterst svårt att se hur de slutsatser som du drar följer från utredningen. Faktum är att jag skulle vilja påstå att ”trycket på eleverna att välja rätt program från början” snarare minskar än ökar. De specialutformad programmen är ett otyg i dagens gymnasieskola. Elever lockas att söka program som varken förbereder eleven för högre studier eller för arbetslivet. Det om något begränsar elevens val inför framtiden, och framförallt gör det att det går miste om grundläggande kunskaper. Ersättningskurserna är långt ifrån likvärdiga med de ursprungliga kurserna.

    Att läsa S eller N ger bättre förutsättningar än ett specialutformat program. Även om jag kan hålla med om att det är olyckligt om exempelvis natur blir allt för inriktat på naturvetenskap.

    I diskussioner om valfrihet glöms det ofta bort att kunskap är en förutsättning för val. I själva verket är val utan kunskap mer eller mindre meningslösa. Skolans uppgift bör vara att ge eleverna verktygen för att fatta val, valen i sig har inget egenvärde. Hur kan en elev rimligtvis kunna bedöma vilka kurser som är givande, eller vilka som utvecklar tänkande och inte bara får eleven att röra sig i sidled? Den rationella agenten är en myt, och den tonåring som fattar välgrundade val har jag ännu inte träffat.

  5. Fred skriver:

    Jag har träffat många tonåringar som fattar välgrundade val – jag träffar dem varje dag. Kunskapen finns. SYV, mentor, klassföreståndare, rektor, föräldrar och syskon hjälper givetvis till. Besluten blir mer välgrundade om eleverna själv får göra dem.
    Jag ser dock inte valfrihet som något självändamål – och kan mycket väl tycka att utbudet är lite väl stort. Men eleverna måste få lov att välja fel program, och kanske försöka rätta till felen genom valbara kurser eller individuella val.
    Sanningen är inte min. Men slutsatserna är det. Du får gärna komma med egna.

  6. Globetrotter skriver:

    Blir du lönsam, lille vän?

    Det är så resten av världen fungerar. Vuxendagiset Sverige har ingen framtid om man inte inser detta, i tid.

  7. Jag gick samhällsvetenskaplig linje (som det hette på den tiden) eftersom jag inte visste vad jag ville bli. Det gav ingenting utom behörighet att läsa vidare på högskola (egentligen inte det heller, eftersom jag slutade med en tvåa i samhällskunskap).

    Och jag började läsa på lärarprogrammet samma höst som jag fyllde 30 år.

    Och i teorin ser jag det individuella programmet som gymnasieskolans mest lovande projekt. Tänk att få möjligheten att gå en gymnasial utbildning som är individuellt utformad! Synd bara, att den riktar sig till den kategori elever som kanske är minst motiverade att överhuvudtaget genomlida ytterligare tre år i skolan…

  8. Mats skriver:

    Usch vilken svår fråga detta är!

    Jag vandrade från Naturvetenskapligt gymnasium (far, bror, syster ingenjörer) Litteraturvetenskap (utan samhällsnyttiga avsikter) förskollärarutbildning – som nog var del av någon sorts plan…

    Jag har alltid trott att liberalism hade något med tro på individ och valfrihet att göra…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *