Tillbaka i sadeln

Efter en alldeles för kort sommar är man nu tillbaka på jobbet. Eleverna har inte kommit ännu, givetvis, men dagarna är ändå inte svåra att fylla. Möten, konferenser och samtal avlöser varandra.

En sak som man reflekterar över när man nu träffar sina kollegor igen är att ett fåtal saknas. Ett flertal nyblivna pensionärer kommer aldrig mer att synas på [tag]skola[/tag]n och vi borde sörja dem mer än vi gör, vi har bara inte tid. Nu rullar det nämligen på.

Pensionsavgångarna från skolan utgör det största slöseriet med resurser, kompetens och ren kunskap som skattebetalarna pröjsar för. När en 65-årig [tag]lärare[/tag] går i [tag]pension[/tag] har han eller hon samlat närmare 40 år av yrkeserfarenhet som bara går förlorad. Unga och nya lärare återuppfinner hjulet gång på gång på gång, istället för att lära sig av de äldre och visare.

Här är ett konkret – om än inte så genomtänkt – förslag på vad man kan göra för att stoppa det vansinniga slöseriet:

Inrätta en ny yrkestitel (mästare, äldste, övermentor, vad vet jag), ett nytt [tag]karriär[/tag]steg, för lärare som varit verksamma mer än 30 år i yrket. Låt de gå ner i undervisningstid och ägna större delen av sin tjänst till att stötta, inspirera och agera mentorer åt yngre och mer oerfarna kollegor. Öka deras lön med en mer än skälig summa, så att deras pension blir dräglig. Skolan blir mer självlärd av att ta till vara deras kunskaper och erfarenheter och hjulet behöver inte återuppfinnas varje år. Världens bästa yrke kan bli ännu bättre.

Trots att sommaren är över känner man ändå en viss otålighet inför att stå i klassrummet igen. Läsåret 0809 ser ut att kunna bli kul. Och snart är man far också. Välkomna tillbaka.

Det här inlägget postades i Skola, Sverige och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Tillbaka i sadeln

  1. Evan skriver:

    Jaså, man är snart far? Misstänkte det, när du förbjöds åka till Berlin … Spännande. Jag vet inte om jag helt håller med om dina tankar kring pensionärerna. Inte helt. För tänk att de går in i en annan fas i livet där de faktiskt kanske kan använda sina kunskaper på annat sätt (jag tänker till exempel på att vara mor- och farmor eller -far). Och ur deras perspektiv – många av dem känner nog att det kan vara rätt skönt att slippa dett ekorrhjul som vi rör oss i. Det krävs god kondition, av alla slag, att röra sig runt i det!

  2. Fröken skriver:

    Det finns kommuner som inträttat sådana tjänster. De åker runt och handleder andra lärare i kommunen och håller små föreläsningar om läsinlärning och annat. Riktigt trevligt faktiskt.

  3. Fred skriver:

    Evan: Jag förbjöds inte att åka till Berlin – jag valde bort det. Det hade varit lite för spännande att vara utomlands om ifall att…
    Meningen med en sådan tjänst skulle just vara att de skulle slippa från ekorrhjulet några år före pensionen. För att hushålla med konditionen, så att säga. Jag tror att man kan befinna sig i flera roller samtidigt – man kan vara mentor för andra lärare samtidigt som man är mormor eller farfar.
    Fröken: Har du några exempel på kommuner?

  4. Jeremy skriver:

    My grandfather was a teacher all of his life. I think he contributed more to this world after he retired than he did all of his years teaching. He donated money to an aid organization which provided food assistance in the third world, after natural disasters. When he retired, they sent him their standard letter asking for a donation. Instead of a donation, he sent them a letter back saying that he was retired, and had very little money left over. What he did have plenty of, was time.

    He spent the better part of the 70’s and 80’s traveling the third world setting up relief operations after natural disasters. He got more out of his retired years than his years in the classroom.

    A teacher is society’s greatest asset. Its just a matter of how that teacher applies all they’ve learned, whether standing in front of a whiteboard in the developed world, or digging a well in the third world.

    The pending retirement boom is going to be the greatest challenge for our society, not only in teaching but in every industry. Take a look around yourself at work and count the number of heads with gray hair? Unfortunately, for the western world, any service that doesn’t require somebody physically standing in the room will be outsourced to India or another rising third world state. The flow of wealth, to pay for all of our retirees will head out from our borders never to return, leaving the handful of us Gen-Xers and Gen-Yers to try and pay for the care of our parents. Europe is in the biggest trouble, since they have such a low birth rate (yes we all know Fred is doing his part on that front 🙂 ) and limited immigration. I’m not sure of the exact statistics, but I think I read that in a few years, Europe will have one worker supporting three retirees… If you think your taxes are high now, wait until the larger cull of baby boomers retire.

    Just some thoughts. Sorry that I post in English. I can’t write as coherently as I used to in Swedish!

  5. Fred skriver:

    In Swedish high-schools I don’t think the pending retirement boom is going to be felt that much. Not compared to elementary schools and especially pre-schools. The job simply has no lure.
    As for jobs going overseas, it’ll reach a balance somehow. Some jobs cannot be outsourced.
    As a Swedish Gen-Xer I cannot feel anything but extremely privileged – more so than my baby-boomer parents. I’ve had my entire education paid for, I’ve even got some very reasonable loans for studying, I have practically free health-care, a well functioning infra structure with quite cheap public transportation. I love paying my taxes, and I’ll happily fork over some more if it’ll do some good – like taking care of my parents.
    Just some thoughts back. Good to hear from you!

  6. Kerstin G skriver:

    Hej Fredrik! Jag tror att varje ung lärare faktiskt vill ”uppfinna hjulet” själv. Det är då man lär sig. Det går inte att hoppa över nybörjarstadiet. Och vi äldre lärare vill nog helst fortsätta som vanligt så länge vi är kvar i skolan. Det vill i alla fall jag. Jag vill inte ha någon seniortjänst, jag vill vara En i gänget så länge jag jobbar!

  7. Fröken skriver:

    Eskilstuna t.ex.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *