Flumskolans återkomst

Min fru kom på mig igår. Med att sitta och läsa en regeringsproposition. På en ledig dag. Man skäms ju nästan. Det är långt mellan inläggen nu, men med en ny familjemedlem och ett heltidsjobb blir det inte mycket tid över för att blogga. Det är dock dags nu.

Propositionen handlade i vilket fall om att ta tillbaka skolan till det härliga 50-talet då allting var ordning och reda och fridens liljor i skolans värld. Stadieindelningen är tillbaka. Barnen ska prövas och betygsättas. Lärarna ska veta sin plats. [tag]Jan Björklund[/tag] gör än en gång klart för alla som är verksamma inom [tag]skola[/tag]n: Här är det nya gamla bullar som gäller.

I Sydsvenskan får Björklund gå tå mot tå med Hans-Åke Scherp. Några ”höjdpunkter”:

Provet registrerar kunskapen. I nästa steg kommer det att leda till ökat fokus på de ämnen som prövas. Jag tror att ett system med tidigare prov och betyg får elever och lärare att jobba mer.

– Björklund

Jobbar vi inte tillräckligt? Nä, ge oss några prov att rätta så att vi kan registrera kunskaper. Vi behöver fylla ut vår tid. Det vore ju för jävligt om vi hade tid att prata med eleverna också…

Eleverna lär för proven, inte för att förstå. Forskning visar att om man lägger stor tyngd vid prov och använder det som drivkraft för lärande, så leder det till ett ytligt lärande, det vill säga ett lärande som gör att kunskaperna upprätthålls bara över provet och lite till.

– Scherp

Jag håller med [tag]Hans-Åke Scherp[/tag], gör det mig till flumpedagog?

[tag]Flumskola[/tag] är en skola där målen är otydliga, inga krav ställs, inga kvalitetskontroller görs. Då sjunker resultaten utan att man vet om det.

– Björklund

Eftersom vi nu vet om att resultaten sjunker – det visar ju alla undersökningar, eller hur, Björklund? – då kan vi ju inte ha en flumskola, eller?

Flum kan vara positivt om man ser något i begynnelsebokstäverna där f står för fördjupande, l handlar om lärande, u handlar om utveckling och m om medskapande.

– Scherp

Lancefestivalen har startat en regelrätt folkrörelse som ska ta över prefixet ”flum”. Christermagister, Mats, Marie, Monika, Jeppe, Janis och Sanna har alla gått med. Scherp tänker också köpa en tröja, det kan vem som helst göra.

Det är kanske dags att ta över begreppet, men jag vet ännu inte om jag är mogen. Jag tycker fortfarande att det är Björklund som är flummig. Jag ska ta en funderare, sen kanske jag också spenderar några kronor på en vacker tröja…

Det här inlägget postades i Skola och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Flumskolans återkomst

  1. Christer skriver:

    Det är klart att du ska ha en tröja! 🙂

    (Jag har också svårt att se mig som flummig. Jag tycker tvärtom att jag är ganska redig och att jag ställer krav och är tydlig, men det handlar ju om just det…att visa att ”flumskolan” inte är flummig i ordets traditionella betydelse.)

  2. Janne skriver:

    Tack för omnämnandet! 🙂

    Alla de flumpedagoger du räknar upp ovan vet, liksom du, att den flumskola Björklund försöker bekämpa innehåller värden som inte kan ersättas av betygsliknande omdömen, ordning eller reda. (Med det inte sagt att de nödvändigtvis behöver stå i opposition till flumskolans värden, men att de heller inte står i direkt samklang.)

    Som uttalad flumpedagog pekar jag ut mig själv och säger att ”jag är en av de där som Björkund talar om, jag är en flumpedagog och stolt över det – och om du vill lyssna, kan jag berätta för dig vad det egentligen innebär.”

  3. Pingback: Alltiallon » Total tidsbrist!

  4. Hej du – tack för alla tänkvärda inlägg – får jag pressa in en önskan om en synnerligen god jul – så gör jag det nu!
    Anne-Marie

  5. Fröken skriver:

    Vilket påhopp att påstå att vi inte jobbar ordentligt! Jag tror verkligen inte problemet med skolan är lata lärare…

  6. Michael Högberg skriver:

    ”Lata lärare” är något som gång på gång utårkommer. Jag arbetar en del med lärarhandledning och målgruppen lärare är en kår vilken dras med helt orimlig krav. Inget annat yrke uppvisar en sådan tung kravbild, du ska vara perfekt och felfri inför eleverna, inför skolledningen, inför föräldrarna, Skolverket….mfl, och att sitta i handledning ses av vissa som ett kvitto på att man ej duger, när det i alla andra yrkesgrupper är självklart, och nödvändigt för att få huvudet ovanför vattnet. Duktighetskraven staplar lätt på hög, samtidigt som skolan ses som lösningen på allehanda förändringar.
    Jag ser skolans problem som inte enbart ett lärarproblem, utan kanske främst en ledarskapsfråga. Självfallet ska triaden lärare, föräldrar, elev samverka, det är inte enbart ett systemfel och inte heller enbart ett individfel, utan ett integrat ramverk av inbördes förhållande.
    En annan intressant sak gäller prevention, och skolans bristande rutiner för införlivande av likabehandlingsplanen, 48% av grundskolorna har brister enligt Skolinspektionen. Läs mer på: http://blogg.hogberg.org/

    Ha det! 🙂

  7. vemsomhelst skriver:

    Ge er nu! Att skolan behöver lite mer ordning och reda är väl inte så kontroversiellt som ni låter påskina? Mobbing, skadegörelse, sänkta kunskapsnivåer, stimmiga klassrum, hot från elever, uppgivna lärare och annat är väl inget ni vill bevara?

    Sådant finns, och vad värre är i vanlig ordning mest på platser där det gör mest skada. I förorter med problem och i invandrartäta skolor. Elever som bor under svåra hemförhållanden är extra känsliga för otrygghet. Om det inte är tryggt vare sig hemma eller i skolan eller ens alls, hur ska eleverna kunna bli goda samhällsmedborgare? Det minsta vi från samhällets sida kan göra är att ge dem en fristad i skolan där de inte behöver vara rädda och där de starka inte får dominera de svaga. Elever som går i småstads- eller byskolor som ni ofta använder som exempel klarar sig bättre, liksom elever från välbärgade områden.

    Elevinflytande är bra, men bara om eleverna är logiska, rationella och allmänt vuxna, något de flesta inte är förrän en bra bit över 20-strecket. Innan frontalloberna som har hand om logik, empati, kärlek, förståelse och andra typiskt mänskliga egenskaper, är utvecklade bör eleverna inte ges för stora möjligheter att påverka sin framtid. Detta då deras påverkan alltså inte kan förväntas vara optimal. En duktig lärare kan läsa av elevernas mognad och låta inflytandet öka gradvis, men att som idag låta vilt puberterande pojkar och flickor som inte ens förstår sig själv planera sin skolgång är bara dumt.

    Själva tanken om att Björklund vill tillbaka till 50-talet är för övrigt absurd. Han vill bara ta bort några av de bieffekter som kommit av de senaste decenniernas skolpolitiska reformer som nämts tidigare, inte ta bort de bra effekterna.

  8. Fred skriver:

    Tack, alla, för kommentarerna. Det är långt mellan inläggen nu, men det har sina förklaringar i ren och skär tidsbrist.

    Vemsomhelst:
    Vem vill bevara mobbing, skadegörelse, sänkta kunskapsnivåer, stimmiga klassrum, hot från elever och uppgivna lärare? Har du sett någon försvara de företeelserna någonstans? Jättefint att du lägger ribban för debatten redan i det inledande stycket.

    Skolan ska vara en trygg plats för alla elever. Eleverna ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Frågan är hur det ska uppnås – och det är här våra åsikter skiljer sig åt. Jag har betydligt större förtroende för våra elevers mognad än vad du har. Om bara optimala medborgare med fullt utvecklad logik, empati, kärlek och förståelse får lov att göra framtidsavgörande val begränsas rösträtten till ett försvinnande fåtal. I brist på bättre ord vill jag kalla en sådan människosyn för ”flummig”.

  9. erica skriver:

    Tack för förtydligandet. Då står jag också för FLUM. / Erica

  10. Elon Melon skriver:

    Vemsomhelst skriver: ”Innan frontalloberna som har hand om logik, empati, kärlek, förståelse och andra typiskt mänskliga egenskaper, är utvecklade bör eleverna inte ges för stora möjligheter att påverka sin framtid. ”
    Om jag förstått detta rätt borde alltså det inte ske några val till gymnasieskolan förrän man är i 20-årsåldern? Detta går ju stick i stäv med Björklund tankegångar om en uppdelning av gymnasieskolan på en högskoleförberedande och en yrkesförberedande del. Hur i alla sin dar ska en 15-åring utan utvecklade frontallober kunna göra ett sådant val? =)

    Nåja problemet med Björklunds skola är att den inte är lärande – den är sorterande. Björklund är inte flummig, han är irrationell. I stället för att fundera över Sveriges placering i PISA-undersökningar (som är betydligt bättre än han redovisar, vi ligger klart över medel) leds han av sin alldeles egna uppfattning om hur skolan bör vara.

    Björklund hänvisar ofta till Finland och låter förstå att där gäller tukthus och disciplin. Finlands goda resultat i PISA kommer av att landet stöttar ”Svaga skolor i svaga områden”; Björklunds recept är konkurrensutsätta skolor. Förmodligen kommer vi att se en nedgång i PISA-resultaten om sisådär fem sex år.

    Så över till flumpedagogiken – enär jag själv är flumpedagog. Jag tror nämligen att pedagogens roll är att ge en balans mellan fakta och förståelse, inlärning och upplevelser, frihet och ansvar och inte minst att ge inspiration, stimulans, samhörighet och glädje. Vilken nytta har mänskligheten av den som kan studera klimatförändringar och göra tabeller utan att reagera? Är det allt igenom humant att göra avancerade kalkyler hur mycket personal man kan spara i vården om detta innebär att mormor måste dö utan mänskliga kontakter?

    För mig är denna typ av frågeställningar viktigare än fakta (och tro mig – jag spöar vem som helst i TP eller andra ”kunskapsspel”) – och därför är jag stolt att vara flumpedagog!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *