Kom och hjälp mig att dö

Ringer namnet Terri Schiavo en klocka? Om inte, så har ni missat det stora diskussionsämnet i USA för tillfället.

Terri kollapsade i sitt hem i Florida för femton år sedan och som en följd av kollapsen stannade henns blodflöde i hjärnan under fem minuter, tillräckligt för att orsaka stora skador. Sedan dess har hon befunnit sig i ett vegetativt tillstånd. Hon kan andas och blinka själv, men i övrigt kan hon inte ge några som helst responser på omgivningen. Hon är inte medveten och hon kan inte kommunicera. Hon har matats genom en tub direkt in i magen. Så har hon levt i femton år. I alla fall enligt hennes man, Michael Schiavo.

Enligt Terris föräldrar, Robert och Mary Schindler, befinner hon sig inte alls i ett vegetativt tillstånd. De menar att genom terapi så kan Terri återvända till relativt normalt liv. Båda sidorna har anlitat doktorer som ställer upp med uppbackande åsikter. Michaels doktorer hävdar att hennes hjärnbalk i princip är helt borta, vilket skulle betyda att hennes hjärna knappt fungerar, medan Schindlers doktorer säger att Terri befinner sig på samma mentala nivå som en sexmånaders baby, och skulle alltså kunna träna upp sin kapacitet.

Striden mellan Terris man och Terris föräldrar har varat i flera år och har också på senare tid växt över alla breddar. 1998 ville Michael Schiavo ta bort tuben som matar Terri, något som skulle orsaka att Terri snart skulle dö av svält, s.k. passiv dödshjälp.

2000 fick han av en domare tillåtelse att ta bort tuben, något som gjordes den 24 april 2001, men två dagar senare sattes den in igen efter en dom i en annan domstol. Terris föräldrar ville inte att deras dotter skulle dö på det viset. Dessutom anser de att Michael bara gör det för att kunna gifta om sig med sin nuvarande flickvän som han dessutom har två barn med.

2003 fälls en annan dom, denna gången till Michaels fördel. Tuben tas bort en andra gång. Sex dagar efter tuben tagits bort stiftas ”Terris lag” av Floridas lagstiftande församling. Lagen ger guvernören, i detta fallet Jeb Bush, möjlighet att upphäva ett sådant beslut, något han också gjorde två timmar senare.

2004 ställde Floridas högsta domstol fast att ”Terris lag” inte stämde överens med Floridas grundlag. Jeb Bush överklagade till USA:s högsta domstol, men fick avslag. Terris föräldrar försöker då genomföra en skilsmässa mellan Terri och Michael, eftersom de då skulle bli målsmän, men de fick avslag.

Den 18:e mars i år togs tuben bort igen. Den 21:e mars skrev president George W. Bush på en lag som ger federala domstolar bestämmanderätt i detta enskilda fall, något som aldrig har hänt förut. Dagen efter fastslog en federal domstol att beslutet att ta bort tuben enbart låg hos Michael, och inte hos Terris föräldrar. Striden fortsätter idag, men det verkar som om Michael kommer att få rätt. Beslutet är hans och ingen annans.

Fallet Terri har öppnat stora gap i amerikansk inrikespolitik. Om man tittar på fallet utifrån en juridisk synvinkel, så står republikanerna på ena sidan och demokraterna på den andra, men inte på sättet man kan tro. Republikanerna står nästan alltid på delstaternas sida gentemot den federala regeringen. ”States’ rights,” staternas rättigheter, är orubbligt för dem. Beslut om skola, vård, polis, brandkår, bör så långt som möjligt ligga på de enskilda delstaterna. Demokraterna håller till viss del med, men vid frågor som gäller miljö och segregering, exempelvis, så bör den federala regeringen ha möjlighet att ingripa. Om man ska hårdra det, vilket man tydligen ofta ska göra i dagens politiska klimat, så vill demokraterna att den federala regeringen ska ingripa i enskilda människors liv, medan republikanerna vill att människor ska kunna göra som de vill utan statlig inblandning. Tills fallet Terri. Nu vill plötsligt republikanerna att den federala regeringen ska ingripa i ett enskilt fall, utan hänsyn till Floridas lagstiftning, medan demokraterna i stort sett anser att Floridas lag bör följas och att det inte är den federala regeringens ansvar att ingripa.

Ur en moralisk synvinkel så blir bilden något mer komplex. Partilinjerna finns i stora drag fortfarande kvar, med det finns många överlöpare på båda sidor. De flesta republikanerna, tillsammans med några demokrater, anser att det är moraliskt fel att döda en människa på detta viset. Majoriteten av demokraterna och några få republikaner anser att passiv dödhjälp är en fullt acceptabel metod, i alla fall i Florida.

Från ett medialt perspektiv skruvas debatten hela tiden upp till dövande decibelstyrka. Nyhetskanalerna kablar ut det ena programmet efter det andra fullt med tyckare på båda sidorna och ord som ”mördare” används flitigt. Inte direkt förvånande tas Terri Schiavos fall upp minst en gång i timmen på the Fox News Channel, som helt och fullt står på Terris föräldrars sida. På morgonprogrammet, Fox & Friends, den 24:e april, kunde man bland annat se John Edward, som man ibland kan se tala med andar på Crossing Over på Kanal 5. Edward sa att själen kan kommunicera på många sätt, astraldrömmar t.ex., vilket borde betyda att en person i Terris tillstånd också kan kommunicera med omvärlden. Programledaren, Doocy, fastställde:

So she may not be able to talk with her brain, but she can with her soul.


Under tiden som tokstolligheterna fortsätter håller Terri på att dö. Föräldrarnas alla försök att börja mata henne igen misslyckas, samtidigt som Michael snart uppfyller det han anser vara Terris sista önskan. Fallet innehåller livets och dödens alla komplexiteter, även om många gärna belyser det i svart eller vitt.

Fallet Terri Schiavo väcker många funderingar:

Passiv dödshjälp, är det mer humant än aktiv dödshjälp? Är det mer humant att låta någon svälta ihjäl än att ge dem en spruta? Är dödshjälp moraliskt rätt över huvud taget?

Den högerkristna dubbelmoralen, kan den bli mer tydligt?

Hade fallet svämmat över alla breddar om det hade varit tvärtom: att Terris föräldrar hade velat låta henne dö, medan hennes man velat behålla henne i livet?

Frågorna haglar, men hur är det med svaren?

/Fred

Det här inlägget postades i Media, USA. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *