Kravlösa krav, resultatlösa resultat

[tag]Gymnasiepropositionen[/tag] läcker som ett gammalt oljefat:

Ska Sverige vara framgångsrikt på 2000-talet måste vi höja resultaten och höja kraven i gymnasie[tag]skola[/tag]n.

– [tag]Jan Björklund[/tag] (vem annars?)

Är det inte bättre att [tag]resultat[/tag]en blir bättre på det vi redan kräver av eleverna? Varför måste vi kräva mer och hoppas att resultaten blir bättre? Och hur ska antalet studenter öka genom höjda inträdes[tag]krav[/tag]? Med samma resonemang blir höjdhoppare bättre och fler av att man höjer ribban, och det tror inte jag riktigt på.

Det här inlägget postades i Skola och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Kravlösa krav, resultatlösa resultat

  1. Svante skriver:

    Jag tycker det är bra att Jan Björklund lyssnar på högskolorna. Hur många som undervisar på universitetsnivå och tycker detta är ett dåligt förslag kan du hitta? Någon enda?

    Höjdhoppare blir inte bättre av att man höjer ribban, men det blir lättare att bedriva höjdhoppsundervisning på hög nivå om höjdhoppsstudenterna kan grunden i höjdhoppning ordentligt när de kommer dit!

  2. Fred skriver:

    Jag tror inte att högskolorna säger nej till elever som presterar bättre eller som klarar av högre ställda krav. Då behöver man inte befatta sig med resten och då blir det jättelätt att bedriva undervisning på hög nivå. Varför ska så många som möjligt ha tillgång till högre utbildning när det räcker att bara utbilda de bästa? Det kanske till och med är dyrt att ge skolorna resurserna så att de kan höja resultaten på alla elever. Enklare och framför allt billigare att bara utbilda eliten.

  3. Svante skriver:

    Jag tycker verkligen att så många som möjligt skall ha tillgång till högre utbildning! Men vad betyder så många som möjligt? Alla, oavsett förkunskaper eller alla med tillräckliga förkunskaper?

    Matematik A är i allt väsentligt en repetition av grundskolematematiken. Är det elitkunskap?

    För godkänt i Engelska B krävs bland annat att man ”tillgodogör sig innehållet i texter på sakprosa samt med hjälpmedel även i svårare texter inom kända ämnesområden”. Tycker du inte att man behöver det som universitetsstudent idag?

    Vad gäller Svenska C är det kursen där man för godkänt ”sovrar och värderar inslag i olika källor och sammanställer med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår”. Är det för mycket begärt, tycker du? Det tycker inte jag!

  4. Fred skriver:

    Allt det du nämner är alltså sådant som krävs för godkänt redan på gymnasiet – på kurser som de flesta redan läser. De ingår redan som särskilda behörighetskrav på flera högskoleutbildningar. Att göra kurserna till allmänna behörighetskrav ser jag som ett sätt att göra ekonomiska besparingar. Vi har för många studenter på högskola, helt enkelt.
    Det är inte för lite begärt att högskolestudenter kan skriva rapporter på svenska, läsa engelsk sakprosa, eller kan repeterad matematik från Åk 9, men de höjda kraven bör ses för vad de är. När färre elever lyckas ta sig igenom systemet förbättras vissa resultat och staten tjänar en slant. Billigt och enkelt. Detta är en ideologisk fråga – en fråga där jag, föga förvånande, inte håller med Björklund.

  5. Svante skriver:

    En ideologisk fråga…

    OK, vilka gymnasiekurser bör enligt din ideologi ingå i allmän behörighet för högskolestudier?

  6. Fred skriver:

    Kraven är redan höga på dagens gymnasieungdomar. Mina elever håller på att gå under just nu – prov, slutprov, nationella prov, projektarbeten och slutbetyg. Min människosyn, eller ideologi, om man vill, stämmer inte riktigt överens med att man sågar ungdomarnas möjligheter vid fotknölarna för att tjäna en slant eller ”höja resultaten”. Visst, höjda krav putsar siffrorna lite, och färre kommer in på högskolan, men eftersom jag tror på att klyftorna i samhället bör minska, så köper jag inte det Björklund föreslår med hull och hår.

  7. Hanna Navier skriver:

    Jan Björklund aviserar radikalt högre tröskel för att komma in på högskolan från 2014, skriver DN och hyllar förslaget på ledarplats. Ingen annan får komma till tals i artikeln, därför har mediekritiska nyhetstjänsten Second Opinion intervjuat pedagogikforskare Christina Cliffordson och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

    Läs hela artikeln på: http://www.second-opinion.se. Lyft gärna, kommentera och skriv gärna egna inlägg! MVH Second Opinions redaktion

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *