Flera kors i taket

Kampen mot fattigdomen kan aldrig vinnas om inte världens rikaste länder ställer upp. Det rikaste landet, USA, verkar nu röra sig i rätt riktning.

We are committed to the Millennium Development goals.

Så sa president Bush i onsdags. Det innebär att USA ställer upp i FN:s försök att halvera fattigdomen och hungern i världen fram till år 2015. Detta är goda nyheter, om än gamla. MDG skrevs under av 186 länder redan år 2000 och fattigdomen ökar fortfarande i södra Afrika. Även om den minskar i övriga delar i världen så håller vi på att svika en halv kontinent. Så uppfyller man inga mål.

I call on all the world’s nations to implement the Monterrey Consensus.

Så sa Bush också inför FN. Detta är en stor nyhet, under förutsättning att alla världens nationer också inkluderar USA. Överenskommelsen i Monterrey innebär att i-länderna försöker ge åtminstone 0,7 % av BNP i officiellt bistånd till u-länderna. USA ger idag 0,18 %. Det är en ganska drastisk förändring som dock inger hopp. Om USA lyckas nå upp till det ganska blygsamma målet kanske de kan pressa andra länder att göra det samma. Än så länge är det bara runt fem länder som klarar 0,7 %, däribland Sverige.

Bara detta utspelet från den amerikanske presidenten är värt ett stort kors i taket. Men Bush har inte bara talat till FN. Han har också adresserat orkanen Katrina:

The system, at every level of government, was not well-coordinated, and was overwhelmed in the first few days.

Detta är ett erkännande som går emot vad alla kritiker egentligen säger, både från vänsterkanten (som vill skylla allt på Bush och hans hejdukar), och från högerkanten (som vill skylla allt på den demokratiske borgmästaren). I Sverige innebär detta att högerstollarna haft fel, medan media i stort sett haft rätt.

I, as President, am responsible for the problem, and for the solution.

Denna raden är något presidenten aldrig uttalat förr. Hans felfrihet har tidigare varit total. Det måste varit svårt för honom att erkänna, men det gick ju!

As all of us saw on television, there’s also some deep, persistent poverty in this region, as well. That poverty has roots in a history of racial discrimination, which cut off generations from the opportunity of America.

På högerkanten, även här i Sverige, har man vägrat att erkänna att det funnits undertoner av diskriminering på grund av hudfärg i Katrinas efterdyningar. Att ett sådant erkännande kommer från president Bush borde tysta dem på det området.

Flera kors i taket alltså. Det finns hopp än, om världens mäktigaste land.

/Fred

Det här inlägget postades i USA, Världen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *