Lantz kämpar vidare

Universal Pictures läckte pengar och gick 2,2 miljoner dollar back 1930. I februari året därpå sålde den engelskspråkiga versionen av Dracula 50 000 biljetter på 48 timmar, vilket motsvarade en vinst på 700 000 dollar, för en film, under en helg – en rejäl kassasuccé, med andra ord. Universals studiochef, Carl Laemmle Jr. beordrade genast fler monsterfilmer.

Robert Florey var en fransk regissör som hade kommit till USA 1921 och regisserat mindre filmer under hela 1920-talet. 1929 delade han regissörsstolen med Joseph Santleybröderna Marxs första långfilm, the Cocoanauts – Floreys första större framgång. Under första delen av 1931 arbetade han med ett projekt tillsammans Bela Lugosi, skådespelaren som hade spelat Dracula. Ett projekt som passade Universal och Laemmle perfekt, om ett monster utan känslor som mördade människor urskillningslöst. Ett projekt som hette Frankenstein.

Florey skrev manuset som byggde (ganska löst) på Mary Shelleys roman med samma namn. Bela Lugosi hoppades få rollen som Dr. Frankenstein, men Carl Laemmle tyckte att han skulle spela monstret. Florey och Lugosi gjorde några make-up-tester och provscener, med Lugosi som monstret, men de var inte nöjda. Det var inte Carl Laemmle heller, men om det var Lugosi och Florey som slutade, eller om det var Laemmle som sparkade dem, verkar inte vara helt tydligt. I vilket fall som helst, lämnade Lugosi och Florey filmen om Frankenstein.

Mitt emot kontoret där de här diskussionerna höll på, tvärs över en öppen gräsplan i Universal City, låg Universals animationsstudio. Där arbetade Walter Lantz tillsammans med Bill Nolan och ett gäng animatörer, främst nätter, med att producera och regissera animerade kortfilmer om Oswald the Lucky Rabbit.

Country School (1931)

I Country School går Oswald i skolan. På vägen dit träffar han Mary och hennes får – en sekvens som slutar med att Oswald kysser fåret på rumpan.

Väl i skolan försöker lärarinnan spela orgel och behålla elevernas uppmärksamhet samtidigt. Det går sådär.

Animationen är det väl egentligen inget fel på, men Oswald lider fortfarande av att inte ha någon personlighet. Oswald-filmerna bygger framför allt på scenariot och så många gags som möjligt. Det räcker knappt för sex-sju minuter. Country School hade premiär den 5 maj 1931.

The Bandmaster (1931)

The Bandmaster, som hade premiär den 18 maj 1931, innehåller nästan ingen dialog alls. Istället förs all kommunikation genom att spela på instrument eller saker som liknar instrument.

Förutom ett par strofer fin jazzmusik och ett par roliga gags, är the Bandmaster inget mästerverk.

Northwoods (1931)

Northwoods har både mer gags och en bättre sammanhållen historia än de flesta andra Oswald-filmer. Här är Oswald en sheriff.

Tyvärr blir en del av gagsen helt obegripliga (de åtta mössen på hästen), och en del blir lite för utdragna (den rullande stenen). Oswalds filmer lider inte bara av huvudkaraktärens brist på personlighet, utan också på det oerhört snabba tempot Lantz tvingades till att producera filmerna. Ibland märks det att de bara vill ha filmen fylld med tillräckligt mycket bilder för att fylla sex minuter, men så mycket substans blir det inte. The Northwoods hade premiär den 1 juni 1931, den tredje Oswald-filmen på mindre än en månad.

The Stone Age (1931)

Nästa film, The Stone Age, dröjde lite, den hade premiär den 15 juli 1931.

Den extra tiden märks inte. Filmen är precis lika improviserad och osammanhängande som tidigare filmer med Oswald. Den utspelar sig på stenåldern, men innehåller givetvis anakronismer. När den enbente skurken ska jaga Oswald, som befinner sig på en cykel, tar han fram en portmonä och skakar fram två små skostora bilar som han ställer sig på. Två små chaufförer kommer springande och sätter sig i bilarna, och skurken kan följaktligen jaga efter Oswald. Gaget visserligen ganska lyckat, men timingen är fortfarande ett problem. När animatörerna fick fria händer att förlänga gags, bara av den enkla anledningen att tiden behövde fyllas, led komedin. Det blir, helt enkelt, inte lika roligt.

Radio Rhythm (1931)

Radio Rhythm är en sång- och dans-film som utspelar sig på en bondgård, ett scenario som verkar ha utgjort hälften av all animerad kortfilm vid den här tiden.

Filmen innehåller en studsig version av låten One More Time. Om det låter bekant så är One More Time titeln på den tredje filmen i Merrie Melodies (se här), där samma låt förekommer. Oswald-filmen Radio Rhythm hade premiär den 27 juli 1931, mer än två månader före Warner Bros. One More Time.

Kentucky Belles (1931)

Kentucky Belles hade premiär den 2 september 1931 och handlar om en kapplöpning.

Filmen innehåller, givetvis vid det här laget, en del obegripligt utdragna gags, men också en del roliga sådana. I slutscenen, när Mary ska ge en kyss till vinnaren, Oswald, sticker hästen sitt huvud mellan dem och får bådas kyssar. Klassiskt.

Alla filmer från Walter Lantz Productions regisserades av Walter Lantz och Bill Nolan under den här perioden. Nolan har säkerligen hjälpt till med animationen, som annars sköttes av deras team av animatörer: Clyde Geronimi, Manuel Moreno, Ray Abrams, Fred ”Tex” Avery, Lester Kline, Chet Karrberg och Pinto Colvig.

Medan Lantz animationsstudio var upptagna med att komma på och animera de här kortfilmerna i ett hus i Universal City, gick Frankenstein framför kamerorna, nu med nytt manus, ny regissör och nya skådespelare. James Whale, en nyanländ britt, fick uppdraget i regissörsstolen. Rollen som det nu mycket snällare monstret gick till Boris Karloff. Filmen hade premiär den 21 november 1931. Resten är historia.

Bela Lugosi skulle få spela Frankensteins monster några år senare, men det var inte förrän Universals monsterfilmer, tillsammans med Lugosi, hade förpassats till B-filmsträsket. Lugosi och Florey fick dock göra en film tillsammans som kompensation för att ha missat Frankenstein: Murders in the Rue Morgue (1932).

Nu får ni inte mer för den 25-öringen.

Det här inlägget postades i 1931, Walter Lantz Productions och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.