Lantz och Oswalds situationer

De animerade kortfilmerna från Walter Lantz fokuserade på situationskomik och musik. Oswald the Lucky Rabbit, som Lantz hade ärvt av Walt Disney och Charles Mintz, hade ingen personlighet alls, så det var situationerna man satte Oswald i som bestämde filmens riktning. Oswald själv bara, liksom, hängde med.

I överenskommelsen när Lantz startade Universal Pictures animationsstudio, ingick att producera en animerad kortfilm var tredje vecka. Kvaliteten blir därför, som vi har sett tidigare, högst varierande. Men Lantz och hans huvudanimatör, Bill Nolan, spenderade stora delar av dygnet med att flitigt producera Oswald-filmer från sin skrubb på Universals studioområde.

Arbetssättet hos Lantz verkar ha varit: (1) tänk ut en situation/titel; (2) animera filmen, improvisera mycket; (3) jaha, filmen blev något annat, det gör inget, behåll titeln.

China (1931)

Oswald i Kina – det blir precis så stereotypt som det låter. De sneda ögonen, oförmågan att säga ”r” och förkärleken för att arbeta i tvätterier – allt finns här.

China har, precis som föregående Oswald-filmer, en stream-of-consciousness-anarki i sig. Hänglås lever, strykjärn blir till ångbåtar och stärkta underkläder springer iväg. Men Oswald har fortfarande ingen personlighet. China hade premiär den 12 januari 1931.

College (1931)

Det var Bill Nolan som uppfann städet som skämt i animerade filmer. Enligt flera källor ska städet ha använts för första gången i en Warner Bros-film från 1942, men här är det, i College, redan 1931. När Oswald ska springa ett lopp, stoppar en medtävlare ner ett städ i hans byxor. När starten sedan går, springer Oswald på stället. Detta borde alltså vara första gången ett städ används som skämt i en animerad kortfilm.

College innehåller ett par fina gags. När medtävlaren laddar för att slå till Oswald, tar kaninen på sig ett par glasögon – man slår ju inte någon med glasögon. Då sparkas Oswald i baken istället. När medtävlaren vid ett senare tillfälle, som förlorare i loppet, ska slå till Oswald igen, tar kaninen på sig glasögonen än en gång. För att gardera sig, har Oswald också tagit på sig glasögon över rumpan. Roligt, med 1931 års glasögon…

Men någon skola går Oswald inte i. Han är på studentpuben, och sedan deltar han i en studenttävling. Titeln, College, har väldigt lite med handlingen att göra. Ett tydligt exempel på hur Lantz animationsstudio verkar ha fungerat.

Shipwreck (1931)

I Shipwreck befinner sig Oswald och en papegoja på en flotte. De försöker få tag i mat genom att fiska, men hamnar själv på kroken och senare på havets botten.

Väl där upptäcker de strax en orgel som de börjar spela på. Havets djur stämmer in i deras sång- och dansnummer.

Filmen innehåller väl inget särskilt. Möjligtvis kan man nämna att Oswald vid ett tillfälle vänder ut-och-in på en fisk, och börjar spela xylofon på fiskbenen. Inte roligt, kanske, men ganska överraskande.

The Farmer (1931)

The Farmer påminner starkt om en Mickey Mouse-film, The Barn Dance. Oswald-versionen innehåller karaktärer som verkar vara karikatyrer av Horace Horsecollar och Clarabelle Cow, men framför allt antagonisten, som inte så lite påminner om Pegleg Pete.

I stort sett en musikal. Ett par kul gags väger inte upp att The Farmer är en dålig kopia av Disneys bättre sång- och dans-filmer. Oswald är dock inte lika snäll som Mickey, så när kaninen tar av den enbente antagonistens träben och slår honom med det, så blir man inte förvånad. Eller?

The Fireman (1931)

För att vara en film om en brandman, så är det förvånansvärt få brandmän i The Fireman.

Oswald med flickvän ska på brandmännens picknick, men de faller av brandbilen och hamnar efter. På vägen stöter de på ett litet barn som är oerhört störigt, så störigt att Oswald försöker bli av med det. Väl på picknicken dyker det upp tre blinda möss, som Oswald skänker pengar till. Barnet stjäl dock pengarna från de blinda mössen.

Det finns knappt en gnutta story i filmen – inte som hänger samman, i alla fall – men ungen som Oswald försöker göra sig av med, står för en del fina sekvenser.

Sunny South (1931)

I Sunny South styr Oswald kosan mot den amerikanska södern.

När Oswald väl anländer till Dixie, så välkomnas han av en kommitté, oklart varför, som givetvis, I Wish I Was in Dixie, Syds nationalsång under det amerikanska inbördeskriget. Stereotyperna av svarta är många, inte ovanligt vid den här tiden.

Filmen verkar improviserad från början till slut. Nolan har börjat animera sekvenser med tåget som Oswald kör, fastnat i dem, så att när väl kaninen kommer till södern, så är vi halvvägs genom filmen. En typisk Lantz-film från 1931.

Det är tyvärr inte mycket som är innovativt eller jätteintressant med Walter Lantz filmer från början av 1931. De är billiga och hastigt ihopskrapade, och den improviserade animationen underlättar inte. Den stora behållningen är väl att det fortfarande är Mickey Rooney som gör rösten till Oswald.

Nu får ni inte mer för den 25-öringen.

Det här inlägget postades i 1931, Walter Lantz Productions och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.