Bosko på väg ut

Även om Warner Bros hade börjat göra framgångsrika musikaler med Busby Berkeley, lämnade de inte sina realistiska rötter. 1933 hade deras mest kontroversiella film premiär: Baby Face.

Baby Face handlar om Lily Powers, spelad av Barbara Stanwyck, som arbetar på sin fars speakeasy. Sedan 14 års ålder har hennes pappa tvingat Lily att ligga med kunderna för pengar. Lily litar egentligen bara på en Nietzsche-citerande skomakare, Cragg, som får henne att inse att hennes kropp är hennes främsta tillgång och att hon kan utnyttja män med hjälp av den. Därefter ligger Lily med varenda man som kan främja hennes stigande i graderna.

Filmen var så tydlig med sitt sexuella innehåll att censuren givetvis slog till. Staten New Yorks censorer släppte inte igenom filmen när Warner Bros försökte distribuera den i april 1933. Filmbolaget ändrade i dialog, klippte bort scener, ersatte vissa scener med nyfilmat material, och slängde på ett välsockrat slut. Den omgjorda versionen av Baby Face hade premiär den 1 juli 1933 och blev förhållandevis framgångsrik.

Den ocensurerade versionen av Baby Face försvann och hittades inte förrän 2004 i ett filmvalv i Ohio. Den versionen har sedan dess restaurerats, haft nypremiär och det är den ocensurerade Baby Face som visas på Turner Classic Movies numera. 1933, däremot, kunde den inte visas, och filmen brukar ses som den sista spiken i kistan på tiden då produktionskoden inte behövde tillämpas.

När Warner Bros inte bråkade med censorer, så bråkade de med sina animatörer. Hugh Harman och Rudolf Ising, som producerade Looney Tunes och Merrie Melodies, krävde mer betalt för de animerade kortfilmerna. Den exekutive producenten, Leon Schlesinger, vägrade minska sin andel, och vägrade fråga Warner Bros efter mer pengar, så Harman och Ising fick nöja sig med att fortsätta som om inget hade hänt. De hade dock fortfarande ett tajt produktionsschema och missnöjet hos dem växte. Detta är deras sista Bosko-filmer i Looney Tunes-serien för Warner Bros:

Bosko in Dutch (1933)

I Bosko in Dutch är det vinter i Holland.

Bosko åker, på sitt dumglada vis, skridsko på de holländska kanalerna. Det är vindmöllor och träskor och inte mycket till handling, förrän den sista minuten då två kattungar (?) hamnar i en isvak och Bosko räddar dem. Man kanske kan framhålla musiken i filmen, som är ganska fint orkestrerad av Frank Marsales, men annars är det inte mycket att hänga i julgranen.

Bosko in Dutch regisserades av Hugh Harman och av en regidebuterande Friz Freleng, som dock inte står med i förtexterna, den animerades av Freleng och Thomas McKimson, och hade premiär den 14 januari 1933.

Bosko in Person (1933)

Bosko in Person är något så tråkigt som en sång- och dansfilm av gammalt Mickey Mouse-snitt.

Filmen är utan berättelse där den största komplikationen är att Bosko inte klarar av en särskild typ av danssteg. Honey gör en karikatyr på Greta Garbo, Bosko gör ett par på Maurice Chevalier och Jimmy Durante, men annars har filmen få förtjänster. Den avslutas dock med en hyllning till den nyvalde presidenten, Franklin D. Roosevelt, och att förbudstiden närmade sig sitt slut: en karikatyr av Roosevelt höjer ett ölglas och frågar: ”Is everybody happy?” – en catchphrase som kommer från underhållaren Ted Lewis.

Bosko in Person regisserades av Hugh Harman och Friz Freleng, animerades av Rollin Hamilton och Bob McKimson, och hade premiär den 11 februari 1933.

Bosko the Speed King (1933)

I Bosko the Speed King förbereder sig Bosko med flera inför ett bilrace.

Filmen innehåller exakt ett (1) roligt skämt. Hunden som startar tävlingen stammar. Det tar därför ett litet tag när han säger ”Ready” och ”Steady”, men när han ska säga ”Go” får han inte fram det, utan det blir ”Scram” istället. Detta påminner starkt som stamningen som några år senare skulle bli Porky Pigs signum. I övrigt är filmen inget särskilt.

Bosko the Speed King regisserades av Hugh Harman, animerades av Friz Freleng och Paul Smith, och hade premiär den 22 mars 1933.

Bosko’s Knight-Mare (1933)

I Bosko’s Knight-Mare somnar Bosko med en bok med berättelser om medeltida riddare.

Bosko drömmer givetvis om sig själv som riddare. I ett slott stöter han på riddarna vid det runda bordet – fyra av dem är karikatyrer av bröderna Marx. Till slottet kommer en ond riddare som rövar bort Honey. Bosko rider efter, men lyckas inte rädda henne. Istället vaknar han från sin mardröm.

I mångt och mycket påminner filmen om vissa av Fleischer Studios filmer från den här tiden – med improviserad animation och visuella skämt från ingenstans. Ett par gags går dock faktiskt hem – som när den onde riddaren kavlar upp sina ärmar, på sin rustning, till exempel. Filmen är ganska fartfylld och har en tydlig berättelse med både ett klimax och ett hyfsat slut. Ganska sevärd.

Bosko’s Knight-Mare regisserades av Hugh Harman, animerades av Bob McKimson och Robert Stokes, och hade premiär den 29 april 1933.

Bosko the Sheep-Herder (1933)

Bosko the Sheep-Herder hade lika gärna kunnat vara en tidig Silly Symphony från Walt Disney Productions.

Bosko vaktar får. Ett av fåren går runt och äter blommor och stöter på flera insekter som blir ganska milda hinder. Även den här filmen innehåller exakt ett (1) roligt skämt: Bosko frågar en ekorre, ”Hey, whaddaya got there?” Ekorren svarar irriterat, ”Nuts!” En större komplikation dyker upp i form av en varg. Den klär ut sig i fårakläder och rövar bort ett av fåren. Bosko och framför allt hans hund, Bruno, räddar dagen.

Bosko the Sheep-Herder är helt ok för att vara Looney Tunes under Harman och Isings era. Den regisserades av Hugh Harman, animerades av Rollin Hamilton och Carman ”Max” Maxwell, och hade premiär den 3 juni 1933.

Beau Bosko (1933)

Beau Bosko hade premiär framför ovan nämnda Baby Face.

Filmen öppnar i Algeriet där Bosko har gått med i Främlingslegionen. Han får i uppdrag att leta upp en skurk i öknen. Han kommer till en stad där han stöter på Honey. Då anfaller skurken och hans gäng staden och skottlossning mellan dem och Bosko utbryter. Bosko fångar skurken. Slut.

Främlingslegionen hade inrättats 1831. Året dessförinnan hade Frankrike förbjudit utländska soldater i den franska armén, och inrättandet av Främlingslegionen i de franska nordafrikanska kolonierna sågs som den bästa lösningen. Med tiden utvecklades Främlingslegionen till en elitstyrka som var inblandad i de flesta väpnade konflikter som Frankrike hade någon del i. 1933, då Bosko tydligen gått med, hade de nyligen stridit vid Verdun på västfronten under Första världskriget 1916 och sedan i det andra marockanska kriget, också kallat Rifkriget, 1920-1926. Rifkriget var egentligen en uppgörelse mellan den spanska kolonialmakten i Marocko och det marockanska berberfolket, där Spanien senare fick hjälp av den franska Främlingslegionen. Berberna besegrades, men den spanska krigföringen i Marocko ledde till en militärkupp i Spanien som kom att utgöra förspelet till det spanska inbördeskriget 1936-1939. 1933 var dock Bosko en glad skit i Algeriet.

Beau Bosko regisserades av Hugh Harman och Friz Freleng, animerades av Rollin Hamilton och Norm Blackburn, och hade premiär den 1 juli 1933 – samma dag som Baby Face, alltså.

Bosko’s Picture Show (1933)

Bosko’s Picture Show blev Harman och Isings sista Bosko-film för Leon Schlesinger och Warner Bros. Det råkar bli en av deras bästa Bosko-filmer, men de inkorporerar också en gruvlig hämnd.

Bosko sköter en orgel under en biografvisning. Han inleder med att sjunga hymnen som avslutade den stora depressionen: We’re in the Money – från Warner Bros-filmen Gold Diggers of 1933 (se här) – med allsångsfunktion. Därefter följer nyhetsrullen – Out-of-Tone-News. Den inleds med en fredskonferens där alla slåss, fortsätter med en bikinitävling, en boxningsmatch med Jack Dumpsey (en karikatyr av en åldrande Jack Dempsey – tungviktsmästare i boxning 1919-1926 som inte hade fajtats sedan 1927), och en hundkapplöpning där ledarhunden jagas av bröderna Marx. Nyhetsrullen avslutas med ett reportage från Preztel, Tyskland, där Jimmy Durante jagas av en lederhosen-bärande Adolf Hitler med en svastika på armen. Det är kanske den första gången Hitler avbildas i en animerad kortfilm. Nyhetsrullen följs av en kortfilm med Haurel och Lardy (givetvis karikatyrer av Laurel och Hardy). Därefter följer ”långfilmen”: He Done Her Dirt – en satir på She Done Him Wrong. Honey kommer cyklande, förföljd av bröderna Marx (igen!). Snart dyker en skurk upp, Dirty Dalton, som uppenbarligen är ute efter Honey. Bosko, vid orgeln, utbrister:

That dirty fuck!

Ja, han verkar faktiskt använda det ordet. Det har debatterats sedan dess om han använder ”mug” eller ”fox”, men flera framstående forskare inom animerad film hävdar bestämt att det är ”fuck” han använder. De flesta menar att det är Harman och Isings sista ord gentemot Leon Schlesinger, som vägrade ge dem större budgetar för filmerna de producerade.

Bosko’s Picture Show avslutas i stor stil med att referera till Buster Keatons Sherlock Jr. genom att Bosko hoppar igenom filmduken och besegrar Dirty Dalton.

Bosko’s Picture Show regisserades av Hugh Harman och Friz Freleng, animerades av Friz Freleng och Max Maxwell, och hade premiär den 26 augusti 1933.

Det går att märka en viss förbättring i Harman och Isings Bosko-filmer under första halvan av 1933, där den sista, Bosko’s Picture Show definitivt är den bästa, men Harman & Ising slutade hos Leon Schlesinger och Warner Bros, och de tog Bosko med sig. Schlesinger stod kvar utan någon att sköta animationsstudion och utan några karaktärer. Men mer om det en annan gång.

Nu får ni inte mer för den 25-öringen.

Det här inlägget postades i 1933, Harman-Ising Productions, Warner Bros och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Bosko på väg ut

  1. Pingback: Betty från jazzpingla till sagotant | Freon Film

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.