Videojugs

…eller instruktionsvideos på engelska.

Detta är en uppgift som jag har använt i Engelska 5, den passar nämligen väldigt bra ihop med delar av det centrala innehållet:

Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.

Inspirationskällan är givetvis videojug.com – där man kan hitta över 60.000 instruktionsvideos i de mest varierande ämnen. Jag låter eleverna titta igenom sajten för att se vad man kan göra.

Därefter är det dags för eleverna själva att prestera. Först brukar jag avkräva dem ett manus – där de inte bara skriver ner vad de ska säga, utan också vad vi ser i bild medan de säger det. Improvisationer framför kameran brukar aldrig bli bra. Dessutom är det lättare att filma om man vet vad man ska filma.

De flesta eleverna brukar använda sina mobiler för att filma. Det man måste tänka på är vilket filformat filmen får. Om man, som på vår skola, har datorer med Windows 7, och man har en kamera, t.ex. iPhone, som skapar .MOV-filer, så måste filerna ibland konverteras. Ett program för det är gratisprogrammet Pazera, men det finns säkert fler. Om man inte har en kameramobil, så har elevernas datorer webkameror man kan filma med – då slipper man problemet med konvertering. Bildkvaliteten kan dock bli lidande.

Istället för film, kan man lägga in instruerande bilder, foton. Dels får eleverna givetvis ta bilder själva, men om de skulle behöva använda bilder från nätet så bör man styra dem mot Creative Commons eller andra fria licenser. En diskussion om rättigheter och copyright är alltid bra att ta i det här sammanhanget. CC Search är oumbärlig för att hitta bilder.

Huvudsyftet är att eleverna ska prata engelska. De kan de antingen göra i bild direkt in i kameran, eller så kan de spela in en speakerröst. Elevernas datorer har mikrofoner, men helst bör man använda en extern mikrofon eller sin mobil för bättre ljudkvalitet. Precis som med film-filerna kan man råka ut för att man måste konvertera filerna. Om man, exempelvis, vill konvertera Apple-filer till mp3, kan man använda Free M4a to MP3 Converter.

Ett program jag rekommenderar för eleverna är SMRecorder – ytterligare ett gratisprogram. Det kan användas för att göra filmklipp med hjälp av webkameran, för att göra ljudklipp med hjälp av datorns mikrofon, eller för att spela in allt som händer på skärmen. Väldigt användbart!

En instruktionsfilm blir proffsigare om man har bakgrundsmusik. Den bör inte ta överhanden och överrösta det som sägs, men helhetsintrycket förstärks något oerhört. Internet är fyllt med gratismusik man får lov att använda, särskilt, just, instrumental bakgrundsmusik. CC Search är en bra början, men det finns många sajter för det här ändamålet. Man kan använda ljudeffekter också, men det räknar jag som överkurs.

För att redigera ihop filmen använder eleverna Windows Live Movie Maker. Om eleverna inte har det installerat, så kan de ladda ner det gratis från Microsofts sajter, det ingår ibland som en del av Live Essentials, men går utmärkt att ladda ner separat. Programmet är inte särskilt avancerat, på gott och ont.

När filmen är färdigredigerad bör eleverna lägga till texter. Dels, givetvis, en titel på filmen och namnet på upphovsmannen eller upphovskvinnan, men också gärna texter som förtydligar och förstärker bilderna i själva instruktionsfilmen. Eftertexter är valbart, men eleverna brukar gå loss på dem.

Under tiden man arbetar med Windows Live Movie Maker bör man självklart spara projektet då och då. När filmen sedan är klar måste man dock rendera själva filmen också. Innan det är gjort bör man inte flytta på några av de filerna man använder i projektet. Här bör man också be eleverna kolla hur mycket man kan komprimera filmen utan att det går ut över kvaliteten.

Två till tre minuter långa brukar jag be eleverna göra filmerna. Resultatet kommer att bli över förväntan, jag lovar!

Posted in Engelska, Film, Skola | Tagged , , , , , , , | 1 Comment

Reglering bortom all kontroll

Den reglerade arbetstiden för lärare är bortom all kontroll. Det står arbetsgivaren fritt att lägga in vilka arbetsuppgifter som helst under dessa 35 timmar i veckan. Efter utslag i Arbetsdomstolen så står det till och med arbetsgivaren fritt att öka undervisningen till 35 timmar utan att ta bort några andra arbetsuppgifter.

De två lärarfacken står handfallna (eller de ”beklagar”, men sen då?), medan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gnuggar händerna. Utbildningsministern reformerar, men finansierar knappast sina reformer. Så där står vi i klassrummet – med fler elever och fler arbetsuppgifter än någonsin. Och när lärare försöker säga stopp, som i dagens SvD, så kommer trollen fram (se kommentarerna till SvD-artikeln).

Följande gäller på min skola, och då har jag ändå säkert glömt något, men det är i alla fall en illustrativ lista:

Arbetsuppgifter som lärare ska sköta på den reglerade arbetstiden:

  • Undervisning
  • Planering
    • Enskilt
    • I arbetslag
    • I ämneslag
    • Med elever
  • Rättning
    • Av nationella prov
    • Av gemensamma prov
    • Av egna prov
    • Av uppsatser
    • Av andra arbeten
  • Utvecklingsarbete
    • Enskilt
    • I arbetslag
    • I ämneslag
    • I programrådskonferenser
  • Läroplansarbete
    • Enskilt
    • I arbetslag
    • I ämneslag
    • I programrådskonferenser
  • Kompetensutveckling
    • Enskilt
    • I arbetslag
    • I ämneslag
    • På skolnivå
  • Dokumentation
    • Av elevernas arbete
    • Av vårt arbete
    • Av arbetslagets arbete
    • Av ämneslagets arbete
  • Administration
    • Egna papper
    • Elevernas papper
    • Arbetslagets papper
    • Ämneslagets papper
    • Programkonferensernas papper
    • APT-papper
    • Skolans papper
  • Handledning
    • Av elever
    • Av lärarstudenter
    • Av kollegor
  • Möten
    • Föräldramöten
    • Utvecklingssamtal
    • Arbetslagsmöten
    • Ämneslagsmöten
    • APT:er
    • Programrådskonferenser
    • ”Allmän info”
    • Klasskonferenser
    • Elevvårdsmöten
    • Medarbetarsamtal
    • Lönesamtal
    • Spontana möten och händelser under en arbetsdag
  • Marknadsföring
    • Gymnasiemässa
    • Öppet hus

Arbetsuppgifter som tillkommit på senare tid, och som också ska skötas på den reglerade arbetstiden:

  • Gy11
    • Ny skollag
    • Reviderad läroplan
    • Ny gymnasieförordning
    • Nya ämnesplaner
    • Nytt betygssystem
  • Åtgärdsprogram
    • Anmälan
    • Utredning
    • Uppföljning
  • IKT
    • Ny utrustning
    • Ny läroplattform
  • Formativ bedömning
    • Nya omdömen
    • Nya rättningsmallar
  • Qualis
    • Nytt system för kvalitetssäkring
  • Salsansvar
    • ”Se till så att det funkar”
    • Anmälan till vaktmästare
    • Rekvisitioner till intendent

Arbetsuppgifter som snart tillkommer, vare sig vi vill eller inte:

  • Introduktionsår
    • Mentorskap
    • Betygssättning

Detta förutsätter inte att man har några extra uppdrag (t.ex. ämnesansvarig) eller att man tillhör några ”grupper” (såsom Skolkonferenser, Internationalisering, el.dyl.) – i vilket fall de uppdragen också ska ingå i den reglerade arbetstiden.

Det ska sägas att (ferieanställda) lärare ska arbeta 45,5 timmar i veckan, men de resterande 10,5 timmarna i veckan får arbetsgivaren inte röra. Det säger emellertid sig självt, att om man pressar in mer och mer i de reglerade 35 timmarna så spiller det över, och det har det gjort för länge sedan. Som synes.

Posted in Skola | Tagged , , , , | Leave a comment

The Texas Way

Moderaterna vill att Skolinspektionen ska studera läroböckerna. Gott så. De vill att läroböckerna ska genomsyras av värdegrunden – så länge värdegrunden inte reflekterar några socialdemokratiska värderingar. Detta kan sluta som i Texas.

Posted in Skola | 1 Comment

Slut på bekymren

Från City:

Det är oacceptabelt att vissa skolor ger glädjebetyg. Därför kommer vi från 1 juli 2011 införa sanktioner när [tag]betyg[/tag]en avviker för mycket från [tag]nationella prov[/tag]en. Det kan leda till böter eller om det upprepas att skolan mister sitt tillstånd.

- [tag]Jan Björklund[/tag], utbildningsminister

Alla problem löser sig om vi sätter betyg efter de nationella proven. Det finns ju inga kvaliteter som inte kan mätas, inga färdigheter som inte kan kvantifieras. Det finns inget lärare kan göra som ett prov inte kan göra bättre.

Det vore konstigt om inte skolorna i ett sådant läge vill göra sina ”kunder” nöjda. Och det gäller såväl privata som kommunala skolor. Det är också lättare att sätta höga betyg än låga för lärarna. Alla blir nöjda och man slipper eventuellt merarbete med samtal och omprövningar.

- [tag]Jonas Vlachos[/tag], doktor nationalekonomi

Jag antar att vi slipper eventuellt merarbete med nationella prov också. Det här med samtal är övervärderat. Helst ska man slippa träffa eleverna alls. Då blir det extra enkelt att sätta betyg på dem – särskilt om man bara har ett prov att gå efter.

Ett väl genomtänkt förslag som aldrig kan gå fel.

Posted in Skola | Tagged , , , | 4 Comments

Några år framför sig

De går i åttan:

- Jag känner mig stressad just nu.

- Ingen satsar på G eller VG.

- Jag kan känna att jag inte har tid för andra saker. Och har svårt att slappna av.

- Största pressen är att komma in på rätt gymnasium och rätt program och sedan vidare till rätt utbildning så att man kan få ett bra jobb och sedan tjäna pengar. Annars har man ingen chans.

De går alltså i åttan. I nian intensifieras [tag]betygshets[/tag]en – det är då det gäller om man ska komma in på rätt program på gymnasiet. I ettan på gymnasiet, sedan, får man slut[tag]betyg[/tag] ofta redan första terminen – och varje termin efter det i en accelererande takt – tills man går ut trean. Det är ju då det egentligen gäller om man ska komma in på rätt program på universitetet. Och de högre studierna är väl inte direkt någon avslappningsövning. Eleverna har, så att säga, några år framför sig…

De tycker inte om de [tag]skriftliga omdömen[/tag]a, utan vill hellre ha betyg tidigare. Min instinkt, som kan vara helt fel, säger att det bara förlänger betygshetsen, ner i åldrarna. Och fler betygssteg tror jag inte heller hjälper. Elever som inte nöjer sig med G eller VG, kommer inte att nöja sig med E, D, C eller B.

Juni har precis börjat. Jag är helt enkelt jävligt less på betyg…

Posted in Skola | Tagged , , | 5 Comments

Tillbaka till dåtiden

Kommunerna har det fulla ansvaret för [tag]skola[/tag]n. Därmed kan staten och regeringen vända dem ryggen och låta dem klara sig bäst det går. Saker som minskade skatteintäkter, mindre barnkullar och minskad lärartäthet är detaljer i sammanhanget. Huvudsaken är att regeringen inte kan beskyllas för skolans problem – allt sånt kan man fortfarande lägga på Socialdemokraterna, och gärna då [tag]Göran Persson[/tag].

Det är kontentan av en ledare i Svenska Dagbladet. Några citat:

Man ska inte heller gripas av panik inför de besparingar som hittills har rapporterats. Man kan alltid önska sig bättre [tag]resurser[/tag], men internationellt sett förblir den svenska skolan välfinansierad. Enligt OECD satsar bara några få EU-länder en större andel av sin BNP på skolan.

Andra länder satsar mindre pengar på skolan – alltså är det rimligt att Sverige också satsar mindre pengar på skolan. Det måste ju vara att skolan har för mycket pengar som gör att resultaten rasar i internationella undersökningar. Eller som SvD skriver:

Trots de goda totalresurserna, och trots att [tag]lärartäthet[/tag]en har ökat, utvecklas kunskapsresultaten negativt.

Jo, får vi ner antalet [tag]lärare[/tag] så sparar vi inte bara pengar, kunskapsresultaten skjuter i höjden också.

Svenska Dagbladet avslutar med några retoriska (?) frågor:

Satsar kommunerna sina skolbudgetar på löner till skickliga lärare eller på byggnader och byråkrati?

Skolbyggnaderna står där, ändamålsenliga, och duger inte till mycket annat. Det är inte mycket nytta med att sälja av dem, eftersom de troligen kommer att behövas inom några år då barnkullarna växer igen. Byråkratin kommer inte att minska med ett nytt betygssystem, fler skriftliga omdömen, större krav på dokumentation, mer ”ordning och reda” och ett större antal kursprov i fler årskurser. Snarare tvärtom.

Vad kan man då spara på? Lärarlönerna, givetvis. Lönespridningen blir mindre och mindre. I praktiken sjunker [tag]lärarlöner[/tag]na, särskilt i kommuner som styrs av ”skolpartiet” (fp), och om vi inte hade haft ett avtal som garanterat minst 10,2 % 2007-2009 så hade vi knappast fått någon lönehöjning alls i år (och antalet kommuner som överskrider 10,2 % lär nog inte vara så många).

SvD har visst en fråga till:

Ser skolan kunskapsförmedling som sin klart viktigaste uppgift?

Ja. Hur så?

Jag tvivlar på att ett [tag]förstatligande[/tag] av skolan skulle åtgärda alla problemen – så som SvD och Jan Björklund verkar tro – det verkar helt enkelt för enkelt. Jag är dock inte övertygad om motsatsen, fortsatt kommunal drift, heller. Kommunaliseringen kan nog ses som ganska misslyckad, men jag tror att den hade klarat sig bättre om den inte hade följts av en borgerlig regering som avreglerade kommunerna och deras statsbidrag. [tag]Kommunalisering[/tag]en är, precis som allt annat, mångfacetterad. Att bara skylla på Göran Persson är fånigt och löser ingenting.

När kan den svenska skolan räknas som [tag]Jan Björklund[/tag]s?

Bara så att vi vet när vi har honom att skylla på.

Posted in Skola | Tagged , , , , , , , , | 12 Comments

Sveriges bästa ankdamm

[tag]Lund[/tag]s kommun ska spara pengar:

Skolan: Om [tag]lön[/tag]eökningarna stannar på 2 procent klarar sig skola och för[tag]skola[/tag] med sina pengar. Får mindre pengar till andra kostnader.

Några saker om detta:

  • Så mycket för individuell lönesättning och ingångna avtal.
  • Schysst att spela ut lärare mot elever. Om lärarna för högre lön, får eleverna mindre resurser.
  • Gymnasieskolan räknas tydligen inte in i ”Skolan”.
Posted in Skola | Tagged , , | 2 Comments

En dator per elev

Alla [tag]elever[/tag] i Sverige borde ha en dator i [tag]skola[/tag]n.

Varför har de inte redan det?

I Sydsvenskan förklarar Jonas Hällebrand, informations och kommunikations teknik-pedagog ([tag]IKT[/tag]) på Gunnesboskolan i Lund, att det beror på:

  • brist på kunskap om IKT
  • skolledningarna som inte vågar ta besluten
  • konservativa [tag]lärare[/tag] som inte kan ta till sig ny teknik

Det var det hela. Eller var det något han glömde? Jag kan räkna upp tre saker till:

  • Pengar
  • Cash
  • Moolah

Givetvis brister kunskapen ibland och skolledningarna tar väldigt lång tid på sig att implementera exempelvis trådlösa nätverk och bärbara [tag]datorer[/tag]. Och vissa lärare har ett visst motstånd till ny teknik. Men ofta beror kunskapsbristen, oviljan och motståndet på att man helt enkelt inte har tillgång till tekniken och att den faktiskt är dyr. På grundskolan har inte alla lärare en dator var, än mindre var elev. Och att inte se den ekonomiska aspekten av detta i dessa besparingstider är att inte se elefanten i rummet.

Posted in Skola | Tagged , , , , | 6 Comments

Kravlösa krav, resultatlösa resultat

[tag]Gymnasiepropositionen[/tag] läcker som ett gammalt oljefat:

Ska Sverige vara framgångsrikt på 2000-talet måste vi höja resultaten och höja kraven i gymnasie[tag]skola[/tag]n.

- [tag]Jan Björklund[/tag] (vem annars?)

Är det inte bättre att [tag]resultat[/tag]en blir bättre på det vi redan kräver av eleverna? Varför måste vi kräva mer och hoppas att resultaten blir bättre? Och hur ska antalet studenter öka genom höjda inträdes[tag]krav[/tag]? Med samma resonemang blir höjdhoppare bättre och fler av att man höjer ribban, och det tror inte jag riktigt på.

Posted in Skola | Tagged , , , , | 7 Comments

Få tiden att räcka till – jobba mer!

Lärare upplever ofta att tiden inte räcker till, och skulle gilla ett treterminssystem med fler undervisningstimmar.

Sofia Larsen (c) i Svenska Dagbladet. Genom att arbeta mer ska alltså lärarna få tiden att räcka till. Huh?

Elever och [tag]lärare[/tag] sågar inte helt oväntat förslaget.

Posted in Politik, Skola | Tagged , | 2 Comments