Debatt # 3

Oavgjort. Så skulle man kunna karakterisera den tredje debatten mellan Bush och Kerry. Jag tycker fortfarande att Kerry är en bättre debattör och han kan konsten att argumentera. Bush verkar mest upprepa fraser han lärt sig utantill. Trots de uppenbara skillnaderna går Bushs ”retorik” hem i ungefär hälften av de amerikanska hushållen, vilket troligen kommer att innebära att 2004 års presidentval kommer att vara en minst lika stor nagelbitare som det år 2000.

Båda kandidaterna försökte skämta mer under denna debatten än de tidigare. Kerry sade bland annat att fråga Bush om ekonomi och skatter är som att fråga Tony Soprano om lag och ordning. Skämtet det gick hem hos publiken, som skrattade även om om de egentligen skulle varit helt tysta. Publiken satt däremot helt tysta när Bush skämtade om att Kerry fick Ted Kennedy att framstå som den konvervative senatorn från Massachusetts. Bush skrattade dock åt sig själv, axlar hoppande som på en marionett (inte så långt ifrån sanningen alltså).

Kerry gick över gränsen en gång. Det var under en ordväxling om homosexuella giftermål som Kerry nämnde Dick Cheneys lesbiska dotter. Han hade mycket väl kunnat få fram poängen utan att nämna henne, men nu gjorde han det och han lär få stå ut med många attacker, framför allt från familjen Cheney.

Bush gick över gränsen flera gånger. Han vill att giftermål mellan homosexuella ska förbjudas genom författningstillägg; Han vill inte höja minimilönen (som idag ligger på 5,50 dollar = cirka 42 kronor i timmen); Han vill inte förbjuda helautomatiska vapen som till exempel AK-47:or eller Uzis, vapen som vem som helst (inklusive terrorister och dömda brottslingar) kan köpa på vapenmässor fortsättningsvis också (de var förbjudna under Clinton).

Med drygt två veckor kvar till presidentvalet är jag osäker på vad jag vill ska hända. En del av mig vill naturligtvis att Kerry ska vinna och leda in USA på den rätta vägen: Love, peace and happiness för alla. En annan del av mig, som antagligen sitter i ett mörkare skrymsle, vill att Bush ska vinna och att hela USA ska gå åt helvete efter det. Bara så att man kan sitta här i Europa, räcka långfingret åt de jävla amerikanjävlarna, och skrika så lungorna blir blå: ”In your face!”.

Den stor rädslan är dock att vi kommer att få uppleva fyra år av Bush till och att USA kommer att klara av Afghanistan, Irak och ekonomin. Det bäddar nämligen för Schwartzenegger 2008. Det finns planer på att ändra lagen så att inte bara människor som fötts i USA kan bli president. Snart räcker det med att man bott i USA och varit medborgare i ett visst antal år för att möjligheten ska öppnas. Tänk det: President Arnold in Ze White House om några år. Fast 2008 ställer säkert Hillary upp, eller varför inte Oprah. Om Kerry förlorar blir det alltså väldigt intressant om fyra år. Om han vinner så måste han reda upp en hel del som Bush ställt till med. Det är inte säkert han klarar av det på fyra år innan han måste försvara sin position.

/Fred

Det här inlägget postades i USA. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *