Betygsystemets kollaps

Dagens betygssystem står inför en kollaps. Det låter som en domedagsprofetia, men betänk följande:

I den obligatoriska kärnämneskursen Samhällskunskap A fick 15,6 % MVG i slutbetyg efter läsåret 1999/2000. Läsåret 2004/2005 var siffran 20,7 %. Betygskriterierna är exakt de samma, så en av två saker har hänt på fem år:

1. Eleverna har blivit bättre på Samhällskunskap.

2. Betygens värde har minskat.

Vilken av förklaringarna som är riktig blir tydlig när man tittar på den samlade bilden:

Kärnämneskurs

Andel MVG 99/00

Andel MVG 04/05

Engelska A

17,3 %

21,0 %

Estetisk Verksamhet A

16,6 %

29,5 %

Idrott & Hälsa A

18,8 %

28,8 %

Matematik A

15,6 %

17,8 %

Naturkunskap A

16,1 %

22,0 %

Religionskunskap A

19,3 %

24,8 %

Samhällskunskap A

15,6 %

20,7 %

Svenska A

12,0 %

18,9 %

Andelen MVG ökar i alla ämnen. I de ämnen som har Nationella prov (standardiserade över hela landet) är dock ökningen inte lika markant, men även i Svenska, Engelska och Matematik ökar andelen MVG.

Samtidigt minskar andelen IG:

Kärnämneskurs

Andel IG 99/00

Andel IG 04/05

Engelska A

4,5 %

2,7 %

Estetisk Verksamhet A

2,5 %

1,7 %

Idrott & Hälsa A

5,9 %

4,2 %

Matematik A

6,7 %

3,7 %

Naturkunskap A

5,5 %

4,7 %

Religionskunskap A

6,8 %

5,3 %

Samhällskunskap A

5,4 %

4,1 %

Svenska A

1,7 %

1,0 %

Vi håller på att få en tregradig betygsskala där betyget IG inte längre existerar, medan MVG håller på att bli det vanligaste betyget.

Den enda logiska förklaringen är att det råder en betygsinflation där betygens värden minskar. Det krävs allt mindre kunskap för de högre betygen, och de som tidigare inte klarat tröskeln får draghjälp.

Den stora frågan är då: Vad beror det på?

Dels tror jag att det beror på lärarens dubbla roll – å ena sidan som lärare som bedömer elevernas kunskaper, å andra sidan som mentor som ska lotsa eleverna genom gymnasiet. Den dubbla rollen innebär kanske att det är svårt att sätta låga betyg.

Den mest troliga förklaringen anser jag emellertid vara att betygssystemet är felaktigt utformat. Betygsnivåerna är för få, kriterierna är för luddigt utformade och betygen används som urval inför högre studier. Det senare är den största buggen i systemet. Dagens betygssystem var aldrig menat att sålla elever inför universitet och högskola.

En viktigare fråga är dock: Vad gör vi åt det?

Politikerna vill inte göra något särskilt – mer än behålla betygssystemet i sin nuvarande form. Gymnasiet kommer att förändras från och med 07/08, men betygen kvarstår. Den kommande gymnasiereformen innebär dessutom att lärarnas manöverutrymme vid betygssättningen minskar ytterligare.

Som lärare vill jag ha:

– Fler betygssteg. Varför inte en tiogradig skala?

– Begreppet IG måste försvinna. Just nu betyder det "loser" i elevernas ögon. Ett dåligt betyg får aldrig få en sådan innebörd.

– Tydligare betygskriterier. Inom kort kommer betygskriterierna att se likadana ut i alla kurser och i princip i alla ämnen, vilket är ett stort språng i fel riktning.

– Rena kursbetyg eller rena ämnesbetyg. Reformen 07 är en kompromiss där eleverna kommer att få ämnesbetyg i en kursutformad skola, vilket är vansinne.

– Större kontroll på den nationella likvärdigheten. Ett betyg i Norrlands glesbygd ska vara lika mycket värt som ett betyg i en förort till en storstad. Fler nationella prov, kanske.

För intresserade finns statistiken här: 

Skolverkets rapport 2001 (PDF)

Skolverkets rapport 2006 (PDF) 

För icke intresserade finns en uppmaning: Intressera er mer!

Det här inlägget postades i Skola, Sverige. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Betygsystemets kollaps

  1. Mattias skriver:

    Det där med fler betygssteg brukar ju vara populärt att framföra som förslag. Jag tycker dock att det är helt vansinnigt.

    Som det är idag tycker jag att det är svårt nog att förtydliga kriterierna för de tre olika betygssteg vi har. Att i ett moment om asiatiska religioner noggrant visa på de kvalitativa skillnaderna mellan ett VG och MVG brukar ge mig enotm huvudbry. Att i framtiden behöva speca sju olika kvalitetsnivåer ser jag som en omöjlighet.

    Det enda rätta är att avskaffa betygen helt (eller att bara ha Godkänt och Icke godkänt).

  2. Fred skriver:

    Jag tycker också det är svårt att i de olika momenten inom en kurs särskilja mellan betygsnivåerna. Detta skulle mycket riktigt bli svårare med fler betygssteg, så i stort sett håller jag med dig om att avskaffa betygen eller att endast ha två steg, G & IG, skulle vara bra lösningar båda. I alla fall under förutsättningen att högskolor inte längre skulle få använda betygen som urvalskriterier. Lottningskarusellen, som är följden av få betygssteg med svårtolkade kriterier och en skenande betygsinflation, måste sluta genast!

    En eventuell lösning med fler betygssteg skulle erfordra kriterier som också ger sig in på innehållet. En slags kombination mellan kvalitativa och kvantitativa kriterier. Kanske inte så populärt i alla kretsar, men en nödvändighet om betygen ska kunna vara likvärdiga och användas som urvalskriterier för högre utbildningar.

    Sen tror jag att många lärare idag i praktiken använder en 10-12-gradig skala på de olika momenten i en kurs. Vem har inte använt sig av + eller -? De nationella proven gör det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *