Jul, Jesus och jidder

Jaha, då är det ett antal dagar kvar till Dopparedan då vi på svenskt vis, i slutet på december, klär julgranen, äter sill, skinka och kalkon (eller brunkål, quorn och tofurkey för veggos), får besök av tomten, tittar på Kalle Anka och/eller Karl Bertil Jonsson, allt i samma dråpslag. Den yttersta meningen med att fira jul är dock Kristi födelse. Vilket är underligt med tanke på att han inte alls föddes i december, och absolut inte för 2004 år sedan.

Jesu födelseVi vet att Jesus föddes under kejsar Augustus regeringstid, eftersom det var Augustus som vill skattskriva alla (enligt Lukas kapitel 2, vers1). Augustus regerade 31 f.vtb. (före vår tideräknings början – ett bättre uttryck än före Kristus, särskilt i detta sammanhanget) till 14 e.vtb. Vi vet också att han föddes under Herodes regeringstid (enligt Matteus 2:1) och han regerade mellan 40 f.vtb. till 4 f.vtb. Redan här blir det alltså problematiskt. Enligt den Heliga Skrift föddes Jesus minst 4 år före vår tideräknings början. Vi har emellertid ringat in hans födelse till mellan 31 f.vtb. till 4 f.vtb.

Sedan vet vi att Jesus var i trettioårsåldern när kejsar Tiberius var inne på sitt femtonde regeringsår (enligt Lukas 3:1). Tiberius regerade tillsammans med Augustus från 11 e.vtb. till 14 e.vtb. och sedan tog han över kejsartronen själv. Om man räknar 11 e.vtb. som Tiberius första regeringsår så borde Jesus varit i trettioårsålden vid 26 e.vtb. vilket borde lägga hans födelse 4 f.vtb. Med viss felmarginal (eftersom trettioårsåldern är ett vitt begrepp) kan vi fastställa att Jesus föddes mellan 9 f.Kr. och 4 f.Kr.

Tre vise mänSen har vi det här med Betlehemsstjärnan som triggade ett antal vise män att bege sig från Babylon (nuvarande Bagdad) till Palestina och skänka guld, rökelse och myrra till ett okänt barn i ett stall (enligt Matteus 3:3). Om vi förutsätter att det var ett verkligt himlafenomen som fick dem att bege sig så finns det ett antal tänkbara alternativ: en komet, en supernova eller några planeters konjenktioner (dvs de ligger i linje med varandra, något som får dem att lysa starkare).

Den mest berömda kometen som passerar vårt himlavalv är Halleys. Den passerade år 12 f.vtb. och passar alltså inte. Detta utesluter emellertid inte att det skulle kunna vara någon annan komet. Det finns dock kinesiska rapporter om en supernova år 5 f.vtb., vilket skulle kunna passa. Den varade i 70 dagar, vilket skulle kunna räcka för att de vise männen skulle hitta till Betlehem. I min mening är dock den troligaste förklaringen en konjenktion.

I Babylon var astrologi en vedertagen vetenskap och om stjärnorna och planeterna visade på något så trodde man på det. Flera gånger under år 7 f.Kr. låg Jupiter och Saturnus i linje med varandra i Fiskarnas tecken. Om man då betänker att inom babylonsk astrologi så stod Jupiter för ”gudarnas konung”, Saturnus stod för ”Palestina”, och Fiskarna representerade judarna eller Jerusalem, så kan det ha varit lätt för dem att dra slutsatsen att en judisk gudakonung fötts i Palestina.

Vi kan kanske ha fastställt att Jesus föddes 7 år före vår tideräknings början (eller 5 f.vtb. om man går på supernovalinjen), det går fortfarande att debattera och svaret kommer nog aldrig att fastställas, men när på året föddes han?

Gabriel och herdarnaBibeln ger ingen direkt ledtråd. Herdarna var ute med fåren (vilket alla som spelat med i ett julspel i skolan vet om), vilket borde peka mot att det inte var december eller januari i alla fall. Det är kallt i Judéen också, och vanligtvis befann sig herdarna ute med fåren från april till oktober. En annan ledtråd kan vara själva skattskrivningen (Lukas 1:1-3) som troligen ägde rum under den judiska högtiden Sukot (Lövhyddohögtiden) eftersom judarna troligen hade som mest pengar då. Sukot inträffar någon gång under september eller oktober beroende på hur den judiska kalendern ligger i förhållande till den gregorianska (vår alltså). En tveksam ledtråd, men ändå.

Vi skulle kunna gå till Johannes Döparens födelsedag istället. Enligt Lukas, kapitel 1, vet vi när Johannes mamma blev med barn (någon gång i juni eller juli) och att Maria blev befruktad av den Helige Ande sex månader senare (december eller januari). Detta lägger Jesus födelsedag någon gång i september eller oktober. Exakt dag kan kanske gå att bestämma om man tittar på Lukas 1:14: ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss”. I engelsk översättning står det dock ”And the Word became flesh, and did tabernacle among us,” vilket kan betyda att det skedde just under Sukot (lövhydda = tabernacle). Lövhyddohögtiden varar i åtta dagar, så en exakt dag kan vara svår att komma närmre, men om vi betänker att den Helige Ande kanske har en viss känsla för det här med timing så kan vi kanske sluta oss till att Jesus föddes under den första dagen av festligheterna. Det är nämligen så att judiska pojkar omskärs åtta dagar efter födelsen, vilket då skulle kunna vara den sista dagen av festligheterna. Lövhyddohögtiden börjar på det judiska datumet den 15:e Tishri.

Om man då tror att en supernova ledde de vise männen till rätt plats vid rätt tidpunkt, till rätt barn i rätt stall, så föddes Jesus den 15:e Tishri år 3757 (judendomen räknar tidens början från världens skapelse – 1:e Mosebok). I gregoriansk kalender så innebär det att Jesus föddes den 14:e september år 5 f.vtb.

Om man tror att de leddes dit av Saturnus och Jupiters konjenktion i Fiskarnas tecken så föddes Jesus den 15:e Tishri år 3755, vilket med våra mått mätt betyder att Jesus föddes den 6:e oktober år 7 f.vtb.

Det är bara till att välja om man vill fira jul i september, oktober eller december. Väljer man december så ska man veta att man egentligen firar en romersk högtid. Jesu födelse placerades den 25:e december för att enklare kunna konvertera romarriket till kristendomen. Den 25:e december firade romarna en högtid dedikerad till solens återvändande, vilket i och för sig är en god anledning att fira.

God Jul!

Det här inlägget postades i Historia, Världen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *