Kvantitativ kvalitet

På torsdag startar en ny skolsajt – [tag]Gymnasiekvalitet.se[/tag]. Där ska man kunna jämföra olika skolors nationella provresultat, betygspoäng, antal lärarledda timmar och yrkespraktik. Bakom sajten står föreningen [tag]Svenskt Näringsliv[/tag] – och det gör hela skillnaden.

Enligt Svenskt Näringslivs skoltaleskvinna, [tag]Kristina Scharp[/tag], ska sajten utgöra en tydlig och lättillgänglig kvalitetsredovisning av landets gymnasieskolor. Troligen kommer ”kvaliteterna” redovisas på Svenskt Näringslivs villkor – gärna med lätt jämförbara siffror som kan sammanfattas i tabeller. Således rör det sig egentligen om en kvantitativ redovisning, men jag antar att Gymnasiekvantitet.se inte riktigt har samma klang…

gymnasiekvalitet.gifFör en förening som vill gynna företagsamhet, konkurrens och ett ekonomiskt tänk i våra pedagogiska verksamheter kan nog Gymnasiekvalitet.se vara bra. Det lär i alla fall sätta fart på de skolorna som inte hamnar överst på listorna – och lösningarna på kvalitetsproblemen lär komma lika snabbt och enkelt som ogenomtänkt och överilat.

Det finns många andra kvaliteter än betyg, prov och timmar som [tag]skola[/tag], [tag]förälder[/tag], [tag]lärare[/tag] och [tag]elev[/tag] måste förhålla sig till. En sajt som SERIÖST vill redovisa hur gymnasiekvaliteten ser ut (och inte bara rapa kvantiteterna) bör också redovisa hur skolorna handskas med följande begrepp:

  • demokratiskt tänkande
  • kreativitet
  • jämlikhet
  • initiativrikedom
  • självständighet
  • flexibilitet
  • jämställdhet
  • arbetsglädje
  • motivation
  • kritiskt tänkande
  • faktagranskning
  • konsekvensanalys
  • rättskänsla
  • generositet
  • tolerans
  • ansvarstagande
  • integritet
  • solidaritet
  • kommunikativ förmåga
  • social kompetens

Anledningen till att man inte mäter och redovisar de här kvaliteterna är att det är svårt. Men, och detta riktar jag till Gymnasiekvalitet.se och Svenskt Näringsliv: Bara för att det är svårt, behöver inte betyda att det inte är viktigt.

Uppdatering: Nu skriver Sydsvenskan om det – nästan helt okritiskt.

Det här inlägget postades i Skola, Sverige och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Kvantitativ kvalitet

  1. Magistern skriver:

    Tack för tipset! Och jag hoppas de som är ansvarig för sajten  tar dina råd på allvar. Klok som alltid, Fred. 🙂

  2. Martin skriver:

    Instämmer.

    Med en liten reservation: bara för att allt som är viktigt (eller ens det viktigaste beroende på tycke och smak) inte redovisas betyder inte det att den redovisade statistiken inte är viktig.

    Men betyg och provresultat måste problematiseras väldeliga (och jag har en känsla av att just detta inte är Svenskt Näringslivs starkaste gren) – och särskilt betygen är ju helt värdelösa som jämförelseinstrument eftersom total anarki råder.

    Men det är klart: som elev vill man ju veta var man får höga betyg utan att jobba ihjäl sig.

  3. Janis skriver:

    "Uppgifterna om lärare, kostnader, tidsanvändning, andelen som får jobb och insatser för att alla elever ska nå målen har samlats in av undersöknings-företaget Demoskop på uppdrag av Gymnasie-kvalitet.se. Ansvarig för uppgiftslämnandet är respektive programs rektor som själv fyllt i uppgifterna. Alla rektorer vars uppgifter redovisas har godkänt att data om deras program publiceras på denna hemsida."

    Kanske varje rektor kan fylla i en kompletterande rapport utifrån dina lista begrepp? Man kan ju alltid hoppas.
    Glad att kreativitet och arbetsglädje är med på din förnämliga lista.

  4. Fredde skriver:

    Visst finns det mycket som inte kan kvantifieras, men är det ett skäl till att inte redovisa det som kan kvantifieras? Utmärkt att någon sätter lupp mot skolorna.

  5. Fred skriver:

    Självklart ska de kvantifierbara begreppen redovisas, men man ska vara oerhört tydlig med att det då inte handlar om en kvalitetsredovisning. En kvalitetsredovisning innefattar undervisningens genomförande, dokumentation, utvärderingar, åtgärder och handlingsplaner, och görs på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Inte på något sätt får du en rättvisande bild genom att bara visa upp betygspoäng eller resultat från nationella prov. Det Svenskt Näringsliv gör är inte att sätta en lupp mot skolan, de använder teleskop.

  6. Fredde skriver:

    Jag fattar inte vad du menar. OM Skola A har medelpoängen 40,3 och Skola B har medelpoängen 64,8 så säger väl det en hel del om skillnaden mellan dessa skolor. För övrigt anser jag att alla lärosäten enbart ska ta in på intagningsprov. Inklusive högstadierna.

  7. Fred skriver:

    Vad säger medelpoängen om kvaliteten på undervisningen? Vad säger medelpoängen om kvaliteten på betygssättningen? Vad säger medelpoängen om kvaliteten över huvud taget? Vad säger siffrorna i dina exempel om kvalitetsskillnaderna mellan A och B? 24,5? Och?
          Jag, som arbetar på en skola som har relativt låga siffror när det gäller betygen, har svårt att tro att kvaliteten på min skola skulle vara sämre än den på en skola där siffrorna är högre. Vi är kanske bättre på att sätta betyg hos oss, men vad hjälper det?
          Siffrorna måste problematiseras mer än att bara ställa upp dem i tabeller. Jag säger inte att man inte kan ha nytta av siffrorna, men att kalla det för en kvalitetsredovisning är falskt.

  8. Fredde skriver:

    Tydligen har vi väldigt olika utgångspunkter. För min del tycker jag att det är något lättköpt att skrika efter problematisering så fort något inte faller en på läppen.
      Visst har du rätt i att undervisningen kan vara väl så god på skola A som skola B. Lärarna kan vara väldigt ambitiösa på bägge håll. Så jag får väl modifiera min åsikt till att säga att resultatet är bättre på Skola B. Och faktiskt, resultatet är det som räknas.

  9. Fred skriver:

    Visst, det är kanske lättköpt att ropa på problematisering, men det är ännu mer lättköpt att inte göra det.

  10. Fredde skriver:

    Betygssättningen bör förstås granskas av en oberoende instans.  Eller också kan man ha prov som man köper in från något institut. Eller också kan man låta eleverna göra de finländska studentproven, eller…eller…eller. Möjligheterna är legio. Ty de är många.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *